# ID: svediakorp-gov396848
# author: Di Pietro (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 603
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
I brev av den 3 augusti 1999 och av den 3 december 1999 bad rådet att Europaparlamentet i enlighet med artikel 39 i fördraget skulle avge ett yttrande om förslaget till konvention mellan medlemsstaterna för att garantera en bättre inbördes rättshjälp i brottmål.
Som ni förstår rör det sig om ett mycket viktigt förslag som skulle ge unionens medlemsstater möjligheter att skapa ett heltäckande och mer homogent system på det straffrättsliga området.
Om sanningen skall fram så finns det fortfarande i dag skilda meningar i rådet när det gäller typen av konvention, när det gäller några av de artiklar som är tänkta att ingå i konventionen.
Några av de skillnaderna har redan klarats ut, andra återstår.
Förslagets andemening är att ge dem som arbetar i rättssystemet - framför allt domarna, men även intresserade medborgare - ett operativt instrument som är effektivt i kampen mot brottsligheten, och som samtidigt respekterar den grundläggande rätten till försvar och de allmänna principerna om mänskliga rättigheter.
Detta är skälet till att de föreskrifter som ingår i förslaget kan accepteras, trots de många luckorna i texten.
De kan alltså accepteras, herr talman, men enbart under förutsättning att de ändras på lämpligt sätt för att garantera att de verkligen fungerar för dem som arbetar inom rättssystemet och att de kan accepteras av medborgarna.
Av den anledningen har kommissionen föreslagit diverse ändringar, som samtliga har som syfte att systematisera rådets förslag genom en serie tekniska justeringar som gör texten mer harmonisk och sammanhängande i och med de föreslagna ändringarna.
Ändringar som kan sammanfattas som en bättre fokusering på den grundläggande rätten till försvar, diverse tekniska ändringar som krävs för att en hel räcka oklara och motsägelsefulla stycken skall bli begripligare och att man tar bort den del som avser telefonavlyssning på distans, där det fortfarande, å ena sidan saknas tekniska kunskaper och, å den andra, saknas en acceptans från regeringarna i unionens olika medlemsstater.
Förslaget, så som det utformats av rådet och som det därefter ändrats av kommissionen, är en konvention som består av tre huvudrubriker: under den första ges anvisningar för att harmonisera rutiner och formaliteter som reglerar hur en anmälan om undersökning inom annan jurisdiktion skall gå till, under den andra räknar man upp en hel serie specifika krav som skall gälla för rättshjälpen och man anger de formaliteter och rutiner som skall tillämpas i samband med de olika formerna för rättshjälp, under den tredje rubriken, slutligen, beskrivs och kodifieras de olika sätt på vilka man kan och skall genomföra telefonavlyssning av medborgare som befinner sig i en annan medlemsstat än den som har ansvaret för en viss undersökning.
Utan tvekan, herr talman, är ett internationellt samarbete nödvändigt för att bekämpa såväl den gränsöverskridande brottsligheten som den interna i varje enskild medlemsstat och där bevisen finns utomlands.
Men det är trots detta nödvändigt att vi snarast kommer fram till en ny konvention i vilken hänsyn tas till andra frågor som är ännu känsligare: det gäller hela frågeställningen om den dubbla straffbarheten, den som gäller specialiseringen, den som gäller en viss medlemsstats trovärdighet gentemot de rättsskipande myndigheterna i andra medlemsstater inom unionen.
Det gäller med andra ord mycket viktiga frågor, som vi hoppas att rådet snarast tar upp för att utforma ett nytt yttrande.
Herr talman!
När det gäller diverse andra punkter i sammanhanget vill jag hänvisa till innehållet i mitt skrivna betänkande.
