# ID: svediakorp-gov396838
# author: Lulling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Sedan direktivet om fondföretag trädde i kraft den 1 oktober 1989 har det haft enorma framgångar, främst tack vare den mycket höga skyddsnivå som garanteras investerarna.
Branschen för investeringar i fonder har dragit nytta av direktivet och fondföretagens goda anseende bland investerarna, och den har därmed femfaldigat sina tillgångar inom Europeiska unionen.
Den gränsöverskridande saluföringen av investeringar i fonder inom Europeiska unionen har utvecklats starkt och direktivet har blivit en föredömlig lagstiftning på internationell nivå.
Men då det har tio år på nacken - marknaderna har utvecklats och nya, alltmer sofistikerade finansiella produkter erbjuds - har det givetvis blivit något föråldrat.
De förslag från kommissionen som vi diskuterar här möjliggör en lifting, vilket direktivet är i behov av.
Jag delar vissa av de farhågor som har framförts - bland annat av min kollega García-Margallo - men denna lifting skulle vara än lämpligare om man jämställde de fonder som bara producerar ett börsvärde, och som alltså förvaltas på ett passivt sätt - dvs. i själva verket inte förvaltas alls - och de fonder som använder indicier såsom benchmark för en aktivt förvaltad fond, om så bara för att göra det möjligt för medelstora företag - som är börsnoterade men som inte ingår i börsindex - att få en bättre tillgång till kapitalmarknaderna.
Det är dessutom ofta lättare att garantera ett skydd för investerarna med en aktivt förvaltad fond.
Ett råd till icke-insatta: mitt ändringsförslag 47 går i den riktningen.
När det gäller förslaget till en ny bestämmelse som skulle begränsa investeringarna i en och samma grupp till 15 procent, vill jag betona - bortsett från att denna gräns är för låg - att texten inte erbjuder någon definition av begreppet grupp, ett begrepp som för övrigt inte existerar i europeisk rätt, eftersom det är omöjligt att tillämpa och lika omöjligt att kontrollera i praktiken.
Jag kommer alltså att rösta emot detta förslag till ändring.
För att avsluta, herr talman, tillåt mig erinra kollegerna om direktivets behov av en new look som skulle göra fondföretagen ännu mer attraktiva.
Däremot är direktivet inte i behov av en europeisk korsett, som skulle kväva dem.
