# ID: svediakorp-gov396828
# author: Schmidt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 918
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, herr kommissionär, kolleger!
Det är min förhoppning att parlamentet i dag är berett att fatta beslut om att utöka och förstärka den finansiella marknaden i Europa.
Som ny ledamot i Europaparlamentet har det varit mycket intressant och lärorikt att få ansvaret för detta viktiga ärende.
Jag vill särskilt tacka mina kolleger i utskottet för deras vilja att hitta kompromisser, talmannens och presidiets lyhördhet inför frågans komplexitet, de goda kontakterna med kommissionen, inte minst med kommissionären, och rådet samt även tacka för det oegennyttiga arbetet av utskottssekretariatet.
Enigheten i utskottet har varit stor, bortsett från en punkt som jag hoppas att också den skall kunna få en lösning.
Frågan om UCITS kan tyckas svår, teknisk och politiskt riskfylld.
En del tror jag inte ens vet vad UCITS står för.
Låt mig emellertid mycket tydligt slå fast att detta är en fråga som verkligen berör medborgarna i Europa, dvs. hur deras sparande förvaltas, vilka valmöjligheter som finns, hur konkurrensen fungerar länderna mellan vad gäller olika sparformer, spararnas krav på säkerhet samt vilka möjligheter Europas medborgare har att spara klokt inför ålderdomen.
Det handlar om att väga krav på liberalisering för en bättre marknad och större avkastning mot skydd och säkerhet för investerarna.
Under 1980-talet upplevde de flesta marknaderna i Europa en dramatisk avreglering.
Detta fick till följd att framför allt de nationella penning- och obligationsmarknaderna under några år utvecklades mycket snabbt.
Kollektiva investeringsfonder blev ett alternativ till att spara sina pengar på banken.
I mitt eget hemland sparar över 60 procent av svenskarna i olika fonder.
Fondsparande ger trygghet som skapas genom bredden i fondernas placering.
Kapital- och värdepappersmarknaden har fortsatt att utvecklas.
Det gällande UCITS-direktivet har blivit föråldrat och omodernt.
Nya typer av fonder har introducerats i de olika medlemsländerna, som inte får bjuda ut sina andelar i andra medlemsstater.
Detta hämmar naturligtvis konkurrens och innovation, samtidigt som allmänheten begränsas i sitt val av alternativa sparmöjligheter.
Kommissionens förslag som vi i dag behandlar är i två delar.
Den första behandlar produkten, dvs. fonderna.
Den andra delen rör fondföretagen.
Det första förslaget syftar i huvudsak till att utvidga placeringsmöjligheterna för fondbolagen genom att tillåta investeringar i andelar i andra fondföretag, exempelvis fond i fonder, standardiserade finansiella termins- och optionskontrakt, insättningar i kreditinstitut och vissa typer av penningmarknadsinstrument.
Speciella riskspridningsregler föreslås för dessa investeringar med såväl kvantitativa som kvalitativa kriterier.
Dessutom införs särskilda riskspridningsregler för företag som har till syfte att efterbilda ett aktieindex, en så kallad indexfond.
Utskottet skärper kraven i förhållande till kommissionens förslag.
För att garantera öppenhet och sundhet bör investeringar i icke-harmoniserade fonder endast tillåtas under förutsättning att kvalitativa kriterier, t.ex. krav på öppenhet och investerarskydd, införs.
Dessutom bör också kvantitativa kriterier, riskexponering, införas.
Herr talman, så till den punkt där oenighet råder, eller som jag hoppas rådde, nämligen OTC-derivaten.
Kommissionen gör i sitt förslag en distinktion mellan derivat som omsätts på reglerade marknader och derivatinstrument som inte omsätts på reglerade marknader, så kallade OTC-derivat.
Kommissionens förslag går ut på att OTC-derivaten inte ingår i de allmänna investeringsslag som kommer i fråga för fondföretagen, utan de skall endast få användas i syfte att åstadkomma en effektiv portföljförvaltning samt för att hedga valutarisker.
Derivatmarknaden har under de senaste åren uppvisat en mycket snabb tillväxt i stort sett i alla medlemsländer.
Det är därför angeläget att derivatregleringen är flexibel så att marknaden inte blir låst för framtiden.
Definitionerna " standardiserade terminskontrakt " och " standardiserade optioner " bör därför sammanföras till en ny definition, " finansiella derivatinstrument " som också omfattar OTC-derivat.
Investeringar i OTC-derivat bör dock endast tillåtas under förutsättning att såväl kvantitativa som kvalitativa kriterier införs.
De är mycket viktiga i detta fall.
De måste införas för att tillgodose investerarnas skydd.
Kommissionens andra förslag är inriktat på dem som förvaltar fondföretagen, dvs. förvaltningsbolagen.
Reglerna för förvaltningsbolagen, bl.a. vad gäller förutsättningar för att få starta och bedriva verksamhet, anpassas till det befintliga regelverket.
En central punkt är att regler om så kallade förenklade prospekt införs.
Relevant information skall erbjudas den som avser att förvärva andelar i en fond på ett språk som är lätt att förstå för investerarna i värdlandet.
Också här vill utskottet gå längre än kommissionen.
En fråga som också diskuterats i utskottet är vilka krav på kapitaltillskott som skall ställas på förvaltningsbolagen.
Om detta råder det olika uppfattningar.
För mig är det bland annat viktigt att de gemensamma reglerna inte slår ut de mindre företagen.
Under de månader som jag har hållit på med detta betänkande har ett mycket tydligt krav framkommit, såväl från industrin som från dem som företräder konsumenterna.
Dagens situation är inte bra.
Spararna och industrin behöver moderniserade regler för hela Europa.
Jag tycker att dagens förslag väl balanserar kraven på en liberalisering av marknaden mot önskemålen på ett effektivt skydd för investerarna.
Jag vill bara avsluta med att säga att en del av kollegerna tycker att detta förslag går för långt, medan andra tycker att jag inte är tillräckligt liberal.
Till dem vill jag bara säga: You can ' t have it all.
