# ID: svediakorp-gov396807
# author: Knörr Borràs (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 605
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag har nöjet att även få hälsa på den spanske kommissionären Solbes som jag vid mer än ett tillfälle har gratulerat, både inom och utanför parlamentet, till hans utmärkta insats i konungariket Spanien vad gäller den europeiska konvergensen.
I förslaget till förordning om ändring av förordning (EG) nr 3605 / 93 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tas frågan upp om en anpassning till räkenskapssystemet ENS 95 vilket, som ni vet, kom att ersätta det tidigare Europeiska nationalräkenskapssystemet från 79.
Förslaget inbegriper i synnerhet nya finansiella utgiftsområden, enhetlighet i beräkningen av kvoten mellan underskott i den offentliga sektorns finanser och BNI mot bakgrund av ENS 95 samt vikten av att ränteutgifter beaktas och av att dessa utgifter sinsemellan är jämförbara i enlighet med metodiken i ENS 95.
Förslaget till förordning är, enligt min uppfattning, en aktualisering av definitionerna och en bedömning av somliga av de ekonomiska åtgärder som påverkar beräkningen av underskottet så som framgår av Maastrichtfördraget, där maximala procentsatser till marknadspriser för de offentliga förvaltningarnas underskott ställs i förhållande till bruttonationalinkomsten i unionens olika medlemsstater.
Hittills har staterna räknat ut BNI enligt metodiken i ENS 79.
Den sista beräkning vi har tillgång till skedde i september 1999 och avsåg budgetåret 1998.
Om föreliggande förordning antas kommer beräkningen i mars månad 2000, den första beräkningen av underskottet för budgetåret 1999, att ske med det nya systemet.
Man vet att medlemsstaterna- om man får uttrycka sig så - har skött sin uppgift, de har gjort en uppställning av sina nationella räkenskaper i enlighet med ENS 95, och deras beräkningar har redan offentliggjorts.
Detta förfarande har inneburit att medlemsstaterna förutom att inbegripa en ny metodik även har genomfört en nominell revision av största delen av aggregaten och redovisningskalkylerna.
Denna revision är både ett resultat av att nämnda metodikändringar genomförts och att ett bättre statistiskt underlag tagits med i beräkningarna.
Dessa ändringar kan givetvis påverka medlemsstaternas statsfinanser vad beträffar den offentliga sektorns underskott.
Nu vill jag i all korthet tala om vilka de fem områden kan vara där de viktigaste ändringarna sker.
För det första, en anpassning av den definition av offentlig sektor som ingår i ENS 95.
Detta är viktigt eftersom underskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas på grundval av hela den offentliga sektorn.
Om man inte förfogar över de kriterier som är nödvändiga för definitionen av denna, kommer det att leda till avvikelser vid beräkningen av underskottet inom den offentliga sektorn i medlemsstaterna.
För det andra, underskottet - eller i förekommande fall överskottet - inom den offentliga sektorns finanser motsvarar den offentliga sektorns nettoupplåning eller finansiella sparande enligt definitionen i ENS 95.
För det tredje, offentliga investeringar motsvarar den offentliga sektorns fasta bruttoinvesteringar enligt definitionen i ENS 95.
För det fjärde, den offentliga sektorns skuldsättning och de flöden (räntor) som härrör från dessa skulder / tillgångar definieras i enlighet med ENS 95.
Och slutligen för det femte, den aggregat som ligger till grund för beräkningen av underskottet skall vara bruttonationalinkomsten till löpande marknadspriser, uppskattad i enlighet med definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet 95.
Kort sagt, kommissionens förslag visar enligt min uppfattning på en korrekt och konkret överensstämmelse mellan de kriterier som fastställs i Europeiska nationalräkenskapssystemet 95 som jag därför godkänner i sin helhet, precis så som det framlagts av kommissionen.
