# ID: svediakorp-gov396801
# author: Schleicher (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 524
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Kommittologi är ett begrepp som inte säger de flesta människor någonting, och endast fåtalet vet vad det innebär.
Det för tankarna till hemliga förbund och konspirationer, och så var det också förr.
Dock döljer sig bakom begreppet ingenting annat än fastställandet av villkoren för tillämpningen av de genomförandebefogenheter som anförtrotts kommissionen.
Villkoren för dessa genomförandebefogenheter består i ett begränsat antal kommittéförfaranden.
Fram till Amsterdamfördraget fanns det cirka 20 varianter av dessa kommittéförfaranden, vilket varken bidrog till klarhet i tillämpningen av lagstiftningen eller till genomsynlighet för medborgarna.
Tvärtom, under en lång tid blev inte ens självaste Europaparlamentet informerat.
Det första framsteget i kampen för mer öppenhet i denna kommittédjungel bestod för Europaparlamentets del i att man nu åtminstone informeras om allt det som Europeiska kommissionen har för avsikt att reglera inom ramen för dessa olika kommittéer.
Detta skedde genom brevväxlingen mellan Plumb och Delors 1988.
Ett ytterligare steg i riktning mot öppenhet och delaktighet för Europaparlamentet blev sedan det så kallade modus vivendi av den 20 september 1994, där parlamentet inte bara beviljades rätt till information, utan också en viss möjlighet att inlägga protester.
Därmed fick parlamentet även kontrollmöjligheter.
Med Amsterdamfördraget har situationen förbättrats avsevärt såtillvida att antalet kommittéförfaranden - liksom Europaparlamentet länge hade krävt - begränsades drastiskt till tre förfaranden, nämligen förvaltningsförfarandet, det föreskrivande förfarandet och det rådgivande förfarandet.
De informations- och kontrollrättigheter som har beviljats Europaparlamentet tidigare måste nu efter Amsterdamfördraget på nytt fastställs skriftligt i ett interinstitutionellt avtal.
Vår föredragande Frassoni har gjort ett mycket noggrant arbete och visat på vilka frågor om detta interinstitutionella avtal som måste redas ut och vilka förvaltningsförfaranden inom parlamentet som eventuellt måste ändras.
Ett nyckelproblem är tidsfaktorn.
När parlamentet informeras måste parlamentet, när man önskar ta ställning, i regel göra detta inom en mycket kort tidsfrist på fyra veckor.
I frågor som rör hälsa och säkerhet för människorna i Europeiska unionen måste Europeiska kommissionen som fördragens väktare och den enda institution som innehar initiativrätten vara i stånd att reagera med mycket kort varsel, i nödfall inom ett fåtal timmar eller dagar.
Trots det måste vi värna om Europaparlamentets rätt till information och eventuell reaktion.
Föredraganden visar på mycket användbara lösningar på dessa problem, vilka jag och min grupp stöder helt.
Jag har nu bara en bön till.
I den tyska texten under punkt 2 kan översättningen missförstås, och jag ber eftertryckligen om att detta rättas till, även i efterhand av de personer som ansvarar för tryckningen.
Enligt min mening bör det i stället för " weitergeführt werden müssen " (måste föras vidare) heta " erhalten bleiben müssen " (måste upprätthållas, bevaras).
Detta är inte tydligt i den tyska texten.
Jag ber om att detta ses över igen.
I övrigt tackar jag vår föredragande hjärtligt.
Det är ett svårt ämne, och jag hoppas att vi har sett till så att vi nu kan sköta det bättre.
