# ID: svediakorp-gov396788
# author: Belder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 206
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Balkan är inte bara en mörk håla i politiskt hänseende.
Tänk på den påfallande positiva utvecklingen i Republiken Makedonien under de gångna, kritiska åren.
Den fruktansvärda etniska upptrappningen i det närbelägna Kosovo spreds inte till makedoniskt territorium.
Paradoxalt nog, men likväl sant, hade kriget på Trastfältet, Kosovo Polje, rakt motsatt effekt: en påtaglig minskning av den farofyllda förtroendeklyftan mellan den makedoniska befolkningsmajoriteten och den albanska minoriteten.
Ur de förstnämndas synvinkel uppförde sig de senare lojalt gentemot den gemensamma staten när Kosovokonflikten exploderade internationellt.
Och enligt den albanska minoritetens synsätt uppfyllde makedonierna liksom den makedoniska staten på ett frikostigt sätt sina förpliktelser gentemot den ytterst plågade albanska befolkningsmajoriteten i Kosovo.
Denna anmärkningsvärda konsekvens av krigshandlingarna i Kosovo kan därför med rätta kallas det andra, inre statsgrundandet av Republiken Makedonien.
Swobodas balanserade, aktningsvärda betänkande ansluter på ett mycket konkret sätt till detta överraskande och samtidigt glädjande resultat.
Kort sagt, Europeiska unionen vet vad den har att göra i Makedonien.
Hjälp denna färska tillflyktsort för mängder av krigsflyktingar att på ett tillbörligt sätt uppfylla sin roll som drivkraft för den tilltänkta stabilitetspakten på Balkan.
