# ID: svediakorp-gov396742
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 554
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Beträffande Caroline Lucas fråga så vill jag säga att man måste se på det ur två synvinklar: för det första exportkrediterna i allmänhet och för det andra vad som specifikt gäller för det här projektet.
När det gäller den mera allmänna aspekten så bör det påpekas att gruppen de åtta inte uppmanade OECD, som ledamoten insinuerar i sin fråga, att fastställa gemensamma kriterier för beviljandet av exportkrediter.
Kriterierna finns redan.
Avtalet som reglerar exportkrediter med officiellt stöd har varit i kraft inom OECD sedan 1978.
Målsättningen med dessa direktiv är att se till att exportkrediter med officiellt stöd används på ett öppet och disciplinerat sätt.
De flesta OECD-länderna är som ni vet en del av det här avtalet, och Europeiska gemenskapen som sådan, inte medlemsländerna individuellt, är också en del av avtalet i enlighet med artikel 133, före detta artikel 113, i Fördraget om Europeiska unionen.
Avtalet har efterhand har ändratts och förbättrats, och Europeiska unionen vill fortsätta att vara gångjärn i den här processen eftersom det tycks ge oss större tyngd i de internationella ekonomiska förbindelserna.
När det gäller G 8, och i enlighet med artikel 32 i uttalandet från toppmötet i Köln i juni 1999, så har det sagts att vi tillsammans med OECD skall arbeta för att miljöfrågorna tas upp på ett likvärdigt sätt vid de exportbefrämjande institutionerna.
Vårt mål är att vara klara inför G 8-toppmötet år 2001.
I G 8 är man alltså medveten om att det var det här som var det viktiga när det gäller exportkrediter och miljö och att det är det som OECD skall arbeta med.
I OECD: s ministerråd som jag deltog i 1999 välkomnade man de framsteg som hade gjorts när det gällde utarbetandet av ett OECD-avtal om miljöinformation för de större projekten vid exportkrediter med officiellt stöd.
Vi uppmanades också att fortsätta förstärka de gemensamma plattformarna under tiden som en rapport om de framsteg som gjorts färdigställs inför nästa ministerrådsmöte som äger rum i år.
Europeiska unionens medlemsländer har, som ni alla vet, en central roll i det här förfarandet och i den här diskussionen.
Mera konkret beträffande vattenkraftverket i Ilisu så förs samtal mellan de turkiska myndigheterna och de myndigheter vars exportkreditinstitutioner är potentiella leverantörer av kreditförsäkringar för export och projektets leverantörer som på ett tillfredsställande sätt bestämde sig för att värna om projektets miljömässiga, sociala och kulturella implikationer.
Det var för övrigt i det här sammanhanget som en företrädare från Förenade kungadömet i december 1999 tillkännagav att syftet var att garantera att exportkreditförsäkringarna underställs den typ av frågor som dem som ledamoten nämnde i sin fråga.
Frågan om exportkreditlicenser togs inte upp i samband med projektet.
Det bör påpekas att eftersom man inte har ansökt om lån för projektets finansiering av Världsbanken så riskerar man heller inget beslut om avslag från bankens sida.
Ett avslag kan man bara få om man har ansökt om något, förstås.
Det är tydligt att engagemanget från medlemsländernas regeringar och officiella exportkreditinstitutioner i vattenkraftverksprojektet i Ilisu fortskrider enligt de förpliktelser och det politiska och juridiska ansvar som länderna i Europeiska unionen, OECD och G 8 har tagit på sig.
