# ID: svediakorp-gov396733
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 704
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Dokumentet om de grundläggande friheterna är en av de viktigare frågor vi arbetar med på institutionsnivå inom Europeiska unionen.
Som ni vet har dokumentet sitt ursprung i det beslut som togs i Köln av Europeiska rådet.
Vi menar att dokumentet är grundläggande för att skapa det som kan betraktas som Europeiska unionens etiska pelare och det som kan betraktas som ett behov för Europeiska unionen på vägen mot en union med värderingar, för att kunna förstärka dimensionen, inte bara internt utan till och med för att legitimera sitt eget externa bejakande baserat på gemensamma värderingar.
Detta är givetvis av stor vikt för de femton.
För fyra, fem månader sedan trodde vi inte att det skulle vara så viktigt för unionen.
I dag tänker vi tack och lov på ett annat sätt, åtminstone några av oss.
Det kommer också att vara betydelsefullt för en utvidgad union, i synnerhet för den framtida kulturpolitiken.
Beträffande dokumentets innehåll: Som ni vet så håller vi fortfarande på att diskutera stadgan.
Två sammanträden har hållits av den grupp som har till uppdrag att utforma den, en grupp som nu kallas konventet för Europeiska unionens stadga för de mänskliga rättigheterna.
Ett flertal problem har dykt upp.
Först och främst måste vi veta om texten är förklarande eller om texten är bindande.
För det andra, stadgans innehåll: oavsett om stadgan är bindande eller inte så har vi ändå ett innehållsmässigt problem, det vill säga om det handlar om en kumulation av ett antal principer som unionens medlemsstater tar i försvar och som finns medtagna i deras interna författningar eller om det är fråga om en ny korpus som på något sätt kan vara unionens gemensamma grundtanke.
Sedan har vi ett annat grundläggande problem, som för övrigt finns med i frågeställningen och som jag tycker är av stor vikt, men som ännu är olöst.
Vi måste ta reda på om stadgan skall tillämpas på unionens medborgare eller om det skall tillämpas på tredje lands medborgare bosatta inom unionen.
Det är också en fråga som ligger på bordet.
Till sist har vi också ett mera svårlöst problem, frågan om rättsordningarnas underställelse, frågan om förenlighet mellan Strasbourgdomstolens rättsordning och Luxemburgdomstolens rättsordning.
Ett problem som måste lösas vid en definition av stadgan för grundläggande rättigheter.
Å andra sidan har vi också frågan om de sociala rättigheterna.
Här kommer det att bli nödvändigt att hitta en gemensam nämnare.
Å den portugisiska delegationens sida så skulle jag vilja säga att vi förstår att de ekonomiska och sociala rättigheterna är en del av Europeiska unionens arv som måste ingå i alla unionens dokument och i varje korpus med värderingar tillhörande Europeiska unionen.
Jag vet inte om den här uppfattningen delas av alla.
När det gäller den sista frågan så råder inte jämlikhet mellan män och kvinnor inom Europeiska unionen.
Jag är övertygad om att det här är en fråga som med största sannolikhet kommer att beaktas i stadgan, i synnerhet eftersom vi själva, när vi diskuterade Amsterdamfördraget, hade vissa uppfattningar om det, uppfattningar som sedermera fastslogs i Amsterdamfördraget varvid en kvalitativ förbättring gentemot Maastrichtfördraget uppnåddes.
Till sist och med anledning av stadgans införlivande i Fördraget om Europeiska unionen: Just nu leder jag den arbetsgrupp som vägleder regeringskonferensens beredningsgrupp.
Det är i portugisiska ordförandeskapets intresse att garantera att man efter ett godkännande av de personer som håller på att utforma stadgan - som ni vet så har rådet inte hand om stadgan, det ligger hos ett konvent med vald ordförande och med företrädare från Europaparlamentet, de nationella parlamenten, medlemsländernas regeringar samt Europeiska kommissionen - se till att det snarast blir färdigt (det är fråga om ett förfarande som vi inte kontrollerar, som vi bara följer genom en vice ordförande från konventet som samtidigt är företrädare för Europeiska unionens ordförandeskap i samma grupp).
Det vore enligt vår mening önskvärt att stadgan införlivades i det nya fördraget för Europeiska unionen och att frågan genast remitterades till regeringskonferensen.
