# ID: svediakorp-gov396707
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 193
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Matrovicas fråga känner vi igen, ärade kollega.
Det är fråga om en mycket speciell situation med vissa inter-etniska konflikter som lyckligtvis inte är så allvarliga i andra områden i Kosovo.
Jag har full förståelse för ledamoten.
Jag vill dock nämna att det som Bernard Kouchener har gjort i den här frågan ligger i linje med Förenta nationernas resolution, man har försökt skapa förutsättningar för multi-etniska strukturer som på olika administrativa nivåer kan gagna flera samfund.
Jag tycker inte att vi i den här frågan skall dra förhastade slutsatser om ansvaret, för ansvar har många.
Situationen i Matrovica är beklagansvärd, läget är synnerligen spänt, men jag tror att de åtgärder som i sista stund har vidtagits för att få området säkert är positivt.
Jag vill dock påpeka att vi tyvärr inte kan bistå med någon polisiär styrka - vilket har att göra med medlemsländernas bidrag - för att garantera det som vi föresatte oss att göra med en postmilitär aktion, det vill säga att bygga upp tillräckligt säkra inter-etniska samordningsmekanismer för de olika folkgrupperna så att de får tillträde till sjukhusen.
