# ID: svediakorp-gov396649
# author: Salafranca Sánchez-Neyra (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 641
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är verkligen beklagansvärt att rådets tjänstgörande ordförandeskap inte är närvarande; det handlar om rådets uttalande och jag tror att det skulle ha varit värdefullt om rådet hade varit här under debattens gång.
Jag vill, för jag tror inte att det är bortkastat, påminna om att det faktum att frågan finns upptagen på föredragningslistan visar på ett behov som alla politiska grupper har uttalat, nämligen att parlamentet håller en debatt inför nästa sammanträde i Förenta nationernas kommitté för de mänskliga rättigheterna i Genève, för att kunna göra sig hörd i en fråga som är så pass känslig och angelägen för parlamentet.
Efter det tjänstgörande ordförandeskapets uttalande i rådet och i kommissionen tror jag att vi alla kan vara överens om att den nuvarande situationen för de mänskliga rättigheterna är långt ifrån den vi alla skulle önska.
Vi kan på unionsnivå inte nog påpeka att situationen inte är helt tillfredsställande, till exempel för även om konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är ett vanligt inslag i medlemsstaterna, har inte samtliga stater ratificerat eller undertecknat de därpå följande protokollen.
Dessutom är det en klar nackdel i den här frågan om inte Europeiska unionen undertecknar den europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, med alla de nackdelar som en sådan situation innebär.
Jag hoppas att dessa problem tas upp och behandlas inom ramen för de diskussioner som för närvarande pågår om Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna.
På utrikesnivå anser jag att de punkter vi har tagit med i resolutionen ger oss en vision som påminner mycket om verkligheten och inte väcker någon optimism, herr talman, med tanke på att aspekter som upphävandet av dödsstraffet, den tortyr som fortfarande utövas i många till synes demokratiska länder eller situationen för minoritetsbefolkningar på många ställen på vår jord kräver ett tydligt, synligt och verkningsfullt besked från Europeiska unionen.
Jag anser att resolutionen innehåller en rad viktiga frågor, men jag kommer att uppehålla mig vid en mycket speciell fråga, nämligen behovet av en bättre samordning mellan Europeiska unionen och Förenta nationerna.
Herr talman, i en värld som denna, som allt mer domineras av fenomenet globalisering, inte bara på det ekonomiska området, måste vi ge enhetliga och samordnade besked för att de skall vara verkningsfulla.
För att uppnå en sådan verkan i vårt agerande är det nödvändigt att i praktiken skapa den samordning som saknas i dag.
Därför försvarar parlamentet den nödvändiga principen om att delta i kommittén för mänskliga rättigheter och i andra internationella forum där dessa frågor tas upp och, herr tjänstgörande rådsordförande, parlamentet skulle så snart som möjligt vilja delta i den typen av sammankomster.
Europeiska kommissionen planerar att inom kort, i maj månad, lägga fram ett meddelande om utvecklingen av de mänskliga rättigheternas och demokratiseringens roll i unionens utrikesförbindelser.
Jag vill passa på att uppmana kommissionen att ta hänsyn till det behov av samordning som jag just har påtalat och att man söker nya metoder som stärker den roll som Europeiska unionen, och då särskilt parlamentet, har på området mänskliga rättigheter, i synnerhet ur en samordningsaspekt, genom att ge sitt erkännande av den goda viljan hos de tredje länder som godkänner klausulen om demokrati.
Jag anser att det bör gälla samtliga effekter - och då syftar jag särskilt på budgeteffekten.
Slutligen vill jag även nämna de viktigaste bidrag som det civila samhället kan göra på området, liksom den så ofta underskattade rollen hos de många icke-statliga organisationer som agerar i frågan.
Unionen bör bemöda sig om att erbjuda dem allt det stöd de behöver för att kunna uträtta sitt viktiga arbete.
