# ID: svediakorp-gov396645
# author: Theonas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 622
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) När man läser det av si och så många goda föresatser genomsyrade meddelandet från kommissionen om social trygghet, frågar man sig om de personer som sammanställt meddelandet och de europeiska arbetstagarna lever på samma kontinent, i samma sociala verklighet.
Man frågar sig också om denna " samordnade moderniseringsstrategi " inte är en annan falsk benämning på det samordnade frontalangreppet på socialskyddet och den sociala tryggheten och på de rättigheter som arbetstagarna har uppnått.
Vi delar ganska många av föredragandens åsikter, men vi delar inte alls hans optimism om kommissionens och rådets föresatser och planer vad den sociala tryggheten beträffar.
De allmänna riktlinjerna för den gällande ekonomiska politiken - stabilitetspakten - och de hårda konvergensprogrammen, som drabbar sysselsättningen hårt och som främjar anställbarheten och en uppmjukningen av den sociala dialogen och arbetsorganiseringen, kommissionens och Europeiska centralbankens beslut om återhållsamma löneökningar, liksom framhärdandet i en sträng finansiell disciplin och en till varje pris säkerställd penningpolitisk stabilitet, tillåter oss inte att hysa några tvivel om målen och avsikterna med den nya strategin.
Dess enda syfte är att jämna vägen och skapa förutsättningar för minskade offentliga utgifter för de sociala skyddsnäten och att mjuka upp själva den sociala tryggheten.
När den sociala tryggheten gång på gång och av många ledare beskrivs som en " kostnad " och ett " hinder " för ökad konkurrenskraft, och när man söker efter metoder att flytta över denna kostnad från företagen till arbetstagarna - - hela tiden, naturligtvis, under förevändningen att vilja skapa arbetstillfällen - - skulle vi förvånas om den nuvarande modellen med en otyglad marknadsekonomi, med ett strikt ekonomiskt synsätt i alla lägen, den av de monopoliska intressena fullständigt beroende, skulle ta medborgarnas grundläggande rättighet till social trygghet och vård under sitt beskydd.
Det är uppenbart att vad som eftersträvas är en överflyttning från de organiserade sociala trygghetssystemen -, som ligger under statlig kontroll, - till privata aktörers trygghetssystem, något som kommer att ge nya vinster till kapitalet och ytterligare tynga ned arbetstagarna, som förutom den högre kostnaden kommer att " åtnjuta " allt sämre sociala tjänster.
Den nya omoraliska konkurrensen mellan de offentliga och privata sociala trygghetssystemen, liksom mellan medlemsstaternas system, utgör inte bara inte en satsning, utan den uppenbarar tvärtom de politiska avsikterna och det outhärdliga tryck som man utsätter de sociala trygghetssystemen för i syfte att nedmontera eller bryta upp dem, till fördel för den privata sektorn och lagen om maximal vinst.
Det är känt att sysselsättningsnivån och sysselsättningskvaliteten även bestämmer kvaliteten på de sociala trygghetssystemen.
Hur kan vi tala om sunda och ekonomiskt hållbara sociala trygghetssystem, när vi framför våra ögon har de miljontals arbetslösa, de fattiga, de marginaliserade, deltidsarbetandets " fattiga arbetstagare ", de från de gällande arbetstidsreglerna undantagna?
Den sociala tryggheten och socialskyddet utgör en av de europeiska arbetstagarnas största landvinningar, och den kunde göras efter mångåriga strider mot storkapitalets strävanden och med den ständiga solidaritet som är ett kännetecken för arbetstagarna.
I dag i arbetslöshetens och undersysselsättningens Europa är det av högsta vikt att säkerställa en bredare social trygghet och en utvidgning av arbetstagarnas rättigheter, vilket emellertid kräver ett annat system för den ekonomiska och sociala utvecklingen, något som EU, på grund av sin natur och karaktär, inte kan erbjuda.
På grundval av dessa värderingar, vill vi uttrycka vårt kategoriska motstånd mot den " modernisering " av det sociala trygghetssystemet som kommissionen föreslår med sitt meddelande och påpeka att vi inte kan rösta för detta betänkande från utskottet för sysselsättning och socialfrågor.
