# ID: svediakorp-gov396636
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 248
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Vattnet är en förnybar och begränsad naturresurs.
En god vattenhushållning är avgörande.
Ramdirektivet om vatten kommer att bli en hörnsten för gemenskapens politik på det här området.
Dess mål är tydliga och ambitiösa.
Vi står bakom dem.
Mängden farliga ämnen som tillförs vattenmiljön fastställs till nära noll.
Men vi anser att det vore klokt att inte införa orealistiska tidsfrister, som varken staterna eller industrierna kommer att kunna respektera.
Visst krävs det en tidtabell, men den måste innehålla fler gradvisa steg.
Den legala förpliktelsen att uppnå noll föroreningar och att utsläppen skall upphöra inom 20 år skulle innebära ett förbud mot alla identifierade ämnen.
Sådana bestämmelser riskerar att skapa stora problem för oss när det gäller gränsöverskridande vattenområden, och för kandidatländerna, vilket hotar att försvåra utvidgningen.
Jag skulle - givetvis - vilja tala om en särskild sektor som jag följer på mycket nära håll, nämligen jordbruket, som är en storkonsument av vatten: jordbruket bör, vilket det redan har börjat göra, acceptera att den som förorenar skall betala.
Men vi måste också ta hänsyn till jordbrukets särskilda förhållanden och begränsningar, särskilt i torra regioner.
När det gäller de ändringsförslag som rör radioaktiva ämnen, ställer jag mig självklart positiv till kontroller, men då uppstår frågan om den rättsliga grunden, som lyder under Euratomfördraget.
Betänkande (A5-0033 / 2000) av Andersson
