# ID: svediakorp-gov396633
# author: Grossetête (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Rådets gemensamma ståndpunkt om detta förslag till ramdirektiv gjorde oss besvikna.
Den innebär ett minimalistiskt förhållningssätt på många punkter, framför allt när det gäller vilken tidpunkt ett stort antal bestämmelser skall träda i kraft samt antalet undantag och villkoren för att tillämpa ett undantag.
Men det största problemet ligger i definitionen av det mål som Europeiska unionen önskar sträva efter med hjälp av denna text.
Målet är givetvis att i första hand skapa en tydlig allmän struktur, som äntligen skall göra det möjligt att förenkla den tillämpliga rätten i frågan.
Men bortsett från detta bör unionen ha ambitionen att förbättra kvaliteten på såväl ytvattnet som grundvattnet.
Det som står på spel är folkhälsan, dricksvattenförsörjningen, den biologiska kvaliteten och mångfalden, bevarandet av landskapen och djur- och växtarter.
Ur den synvinkeln är den gemensamma ståndpunkten svag.
Jag skulle önska att parlamentet försvarade en mer ambitiös ståndpunkt än rådets, men jag skulle också önska att denna ståndpunkt var trovärdig.
Kravet på " noll utsläpp " och " noll föroreningar ", vilket naturligtvis också gäller de ämnen som finns naturligt i vattnet, är inte realistiskt.
Jag tillhör inte de ledamöter som anser det nödvändigt att anta " extremistiska " ändringsförslag vid andra behandlingen, med det enda syftet att skaffa sig ett handlingsutrymme inför utsikten till en förhandling med ministerrådet.
Jag vill tvärtom ifrågasätta denna strategi som nu har blivit systematisk.
Den skadar parlamentet.
Våra budskap till medborgarna och rådet blir diffusa och inte särskilt trovärdiga.
Alltför strikta miljömål som innebär att hänsyn inte tas till verkliga omständigheter kommer inte att tillämpas, eftersom de aldrig kan uppnås.
Är det vårt budskap, som vi vill föra fram?
I övrigt finns det en punkt som är särskilt viktig för mig: medlemsstaterna bör kunna, när de så önskar, besluta att upprätta transnationella vattennät.
Den typen av projekt uppfyller principen om sammanhållning och regional solidaritet, vilken vi alltid har försvarat.
Ett sådant projekt bör därför kunna få stöd från Europeiska unionen, inom ramen för främjandet av transeuropeiska nät och regionalpolitik (via strukturfonderna).
Jag vill erinra om att kammaren för två år sedan antog ett initiativbetänkande om de hydrauliska transeuropeiska nätens tekniska genomförbarhet, och jag skulle uppskatta om Europeiska kommissionen under den närmaste tiden kunde informera Europaparlamentet om hur den avser att följa upp det betänkandet.
