# ID: svediakorp-gov396594
# author: Amado (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,234
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kollegor!
Europeiska unionen spelade som alla vet en aktiv roll vid 55: e sessionen om mänskliga rättigheter i Genève i mars / april 1999.
Resolutioner om de mänskliga rättigheterna i Iran, Irak, de israeliska bosättningarna, Burma, Myanmar, Republiken Kongo och Republiken Sudan lades fram.
Man formulerade också uttalanden för ordförandeskapets räkning om Colombia och Östtimor.
Europeiska unionen lade för första gången fram en resolution om dödsstraffet, vilken rönte stor framgång och fick stå som förebild för arbetet med resolutionen om barnens rätt, ett gemensamt initiativ med en grupp latinamerikanska länder.
Unionen tänker fortsätta att spela sin roll vid den 56: e sessionen om de mänskliga rättigheterna i Genève i mars / april.
Särskilt så som överenskommet i rådsgruppen " Mänskliga rättigheter ", Särskilt den 9 februari 2000 då Europeiska unionen, enligt överenskommelse i rådet för de mänskliga rättigheterna, ämnar lägga fram resolutionsförslag om de israeliska bosättningarna, om Iran, Irak och Sudan, om Republiken Kongo och Burma Myanmar samt ordförandeskapets förslag till uttalande om Colombia och möjligtvis om Östtimor, eventuellt som ett förslag till uttalande om situationen i ett flertal länder.
Europeiska unionen fortsätter med sina förberedelser inför den 56: e sessionen om de mänskliga rättigheterna nästa gång gruppen för de mänskliga rättigheterna sammanträder i mars.
I första hand kommer frågan om ett eventuellt resolutionsförslag om dödsstraff att debatteras.
Hittills har gruppen inte kommit överens om vilken strategi man skall använda för detta, i synnerhet när det gäller utformningen av en kompromiss i sista instans som svar på eventuella ändringsförslag i motsatt riktning, inklusive punkt 7, artikel 2 i FN-stadgan, som tar upp frågan om suveränitet.
Man försökte enas om ett kompromissförslag efter de svårigheter som uppstod under sammanträdessessionen 1999 i tredje kommittén i FN: s generalförsamling när medlemsstaterna inte kunde komma överens om en ändring i Europeiska unionens resolutionsförslag om dödsstraff eftersom man ville införa en hänvisning till artikel 2.7.
Förra året, under den 55: e sessionen för de mänskliga rättigheterna, beslutade Förenta staterna som alla vet att lägga fram ett resolutionsförslag om Kina.
Nämnda resolutionsförslag avslogs efter en kinesisk motion om icke intervention.
Europeiska unionens beslut om vilken attityd man skulle inta gentemot Kina i utskottet för mänskliga rättigheter bekräftades av rådet (allmänna frågor) den 21 mars 1999: inga initiativ från Europeiska unionen om Kina, eller resolutionsförslag om Kina skall stödjas, Europeiska unionen skall rösta mot motionen om icke-intervention.
Det stämmer inte att sammanhållningen inom Europeiska unionen hade bevarats om resolutionen hade gått till omröstning.
Amerikas förenta stater lade fram ett resolutionsförslag om Kina under utskottets 56: e session om de mänskliga rättigheterna och nu försöker man få Europeiska unionen att skriva under.
Kina har reagerat mycket kraftigt på detta.
De kinesiska myndigheterna står nu i begrepp att vidta rättsliga åtgärder i Europeiska unionens länder och institutioner för att få dem att inte stödja det initiativ som Amerikas förenta stater tagit.
Initiativet debatteras i unionen, inget beslut väntas dock inom kort.
Det ligger i Europeiska unionens intresse att hålla alla vägar öppna så länge som möjligt, åtminstone till efter sammanträdet den 25 februari 2000 där dialogen Europeiska unionen-Kina om de mänskliga rättigheterna skall tas upp.
Med tanke på de ändringar som gjorts av utskottet för mänskliga rättigheter så kan man räkna med att omröstningen om icke-interventionsmotionen kommer att avslås.
Därför är det viktigt att länderna inom Europeiska unionen även i år kommer överens om vilken ståndpunkt som skall intas beträffande en eventuell omröstning av resolutionen.
I det här sammanhanget är det viktigt att notera att Europeiska unionen regelbundet motsätter sig Kinas begäran att dialogen om de mänskliga rättigheterna automatiskt utesluter en resolution i utskottet för de mänskliga rättigheterna i Genève.
Det är uppenbart att Europeiska unionen menar att dialogen samtidigt måste ge konkreta resultat inom området, trots att instrumentet i sig är mycket viktigt för att utbyta synpunkter och för att få reda på vad motparten har för åsikter.
När detta inte sker kan en resolution från utskottet för de mänskliga rättigheterna behövas, eventuellt under dialogens fortskridande.
Europeiska unionen påpekar regelbundet för Kina att utskottet för de mänskliga rättigheterna är rätt instans för att ta upp frågor om de mänskliga rättigheterna och att det, oberoende av om initiativet antas eller inte, i alla fall är berättigat ur den synvinkeln.
Nästa dialog om de mänskliga rättigheterna äger rum i Lissabon den 25 februari.
Seminarier om rättsliga frågor och kvinnans rättigheter kommer att inkluderas och företrädare från den akademiska och civila världen kommer att delta.
Nästa seminarium om de mänskliga rättigheterna som anordnas av det portugisiska ordförandeskapet äger rum i maj 2000.
Kina godkände vid den senaste rundan av dialogen i oktober 1999 Europeiska unionens förslag om tekniskt bistånd för att stödja ratificeringsförfarandet av det internationella avtalet om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt det internationella avtalet om Förenta nationernas civila och politiska rättigheter och som den kinesiska regeringen undertecknat.
Just nu debatteras inom Europeiska unionen de frågor som man gärna ser att Kina åtgärdar.
Som grund för den debatten kommer ordförandeskapet att vidarebefordra ett meddelande till de kinesiska myndigheterna om att Europeiska unionen förväntar sig att Kina vidtar åtgärder vid sessionen den 25 februari.
Ordförandeskapet kommer tillika att överlämna en lista till de kinesiska myndigheterna om individuella fall som vi är särskilt oroade över.
Av sammanträdet som ägde rum i Peking i oktober 1999 framgick att Kina är beredd att göra eftergifter i frågor som har att göra med själva dialogen, med dialogens omstrukturering och med debatten om strafflagstiftning (dödsstraff, utredningshäktning).
Däremot viker de sig inte för de frågor som har att göra med enpartisystemet och territoriell integritet.
Europeiska unionens debatter om situationen i Kina, som ett resultat av dialogerna 1999, fick Europeiska unionen att bestämma sig för att klargöra sin oro över det som sägs om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina och de få konkreta mål som uppnåtts med dialogen, låt vara att man erkänner de steg som i rätt riktning på en internationell plan har tagits av Kina.
Vid ett flertal tillfällen påpekade Europeiska unionen för Kina sitt missnöje med resultatet av dialogen, man hoppades på ett bättre resultat även inom känsliga områden.
Man bestämde sig för att fortsätta med dialogen, men på ett effektivare och mera koncentrerat sätt.
Kina gick med på Europeiska unionens förslag om att omstrukturera dialogen, sakkunniga skall oftare användas och banden mellan seminarierna skall bli starkare.
Vid nästa session för de mänskliga rättigheterna kommer man också att debattera rationaliseringen av det egna arbetet.
Den arbetsgrupp som har till uppgift att granska utskottets rutiner har gjort ett gediget arbete.
Man menar att det är absolut nödvändigt att effektivisera de nuvarande rutinerna och göra dem mera precisa, särskilt inom det finansiella området.
Europeiska unionen kommer att motsätta sig alla falska försök att genom omstrukturering av aktiviteterna i utskottet för mänskliga rättigheter försöka ta bort interventionskapaciteten och minimera handlingsramen och den ständiga uppmärksamheten vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i världen.
