# ID: svediakorp-gov396584
# author: Wijkman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den debatt som vi för idag understryker starkt behovet att diskutera utvecklingspolitik i långt vidare termer än genom att bara mäta biståndsflödena.
Biståndsnivån är naturligtvis viktig, och den bör höjas för de rika länderna i sin helhet.
Detta bör ske inte minst för att bekämpa fattigdomen och genom att satsa på kapacitetsutveckling.
Biståndsnivån är emellertid bara ett av många instrument som starkt påverkar de fattiga ländernas utveckling.
En rad kollegor har idag pekat på områden som utöver biståndet är viktiga och där kontraster och motsättningar mellan olika politikområden är väldigt allvarliga.
Det gäller bland annat handelspolitik, jordbrukspolitik och fiskepolitik.
Andra viktiga områden är naturligtvis flödet av privata investeringar, samarbetet kring forskning och teknologi samt hur världssamfundet hanterar och finansierar olika globala problem som rör oss alla.
Dessa problem omfattar klimatfrågor, biodiversitet, hälsofrågor osv.
Detta konstaterande accentueras av globaliseringen, det vill säga den nya ekonomi som växer fram.
I denna ekonomi är sambanden mellan olika politikområden allt starkare.
Vad vi diskuterar här idag är enligt min mening delvis EU: s bidrag till debatten om globaliseringens möjligheter och risker samt om de spelregler som måste finnas för att ge de fattiga länderna en bra chans.
Den redovisning, eller kartläggning som Maij-Weggen har krävt av hur de olika politikområdena går in i varandra och hur motsättningarna ser ut är naturligtvis helt central.
Jag måste fråga mig varför inte mer har gjorts från kommissionens sida.
Kommissionen är ny, man måste ge den tid, men frånvaron av en sådan kartläggning tyder på att det finns starka spänningar inom kommissionen.
Jag kan bara hoppas att Nielsen skall bli framgångsrik i de kommande diskussionerna inom kommissionen.
Utöver denna typ av redovisning skulle jag vilja se en mer positiv analys som skulle kunna vara löpande.
I denna analys skulle man inte bara titta på biståndsflödena utan övergripande på alla olika typer av stödformer och transfereringar som påverkar de fattiga länderna.
Det gäller teknik, handelsfrågor, samarbete på forskningens område osv.
Det skulle vara ett väldigt konstruktivt bidrag till den debatt som vi för.
Slutligen, i punkt 6 i resolutionsförslaget, rekommenderar parlamentet att en arbetsgrupp tillsätts, för att åstadkomma sammanhållning.
Jag tror att det bara är en tillfällighet, men i denna grupp skall naturligtvis miljökommissionären ingå.
Låt oss hoppas att den debatt vi nu för kommer att vara en vattendelare.
Politiken hittills har alltför mycket präglats av att ge med ena handen och ta med den andra.
Det är många som kommer att följa den fortsatta utvecklingen med stort intresse.
