# ID: svediakorp-gov396579
# author: Cunha (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 498
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, ärade kollegor!
Jag tycker att initiativet är lämpligt och meningsfullt.
Som mina kollegor redan har nämnt så står vi ofta inför mycket motsägelsefulla situationer där vi å ena sidan försöker föra fram utvecklings- och samarbetspolitiken och å andra sidan det som vi omintetgör genom annan sektoriell politik med motsatta intressen när det gäller samma länders utveckling.
Vi talar inte bara om den konkreta effekten av vår gemenskapspolitik, turism, miljö, jordbruk, fiske, industri.
Vi talar i mera allmänna ordalag, vilket är betydligt allvarligare, om motsättningar mellan vår ekonomiska och kommersiella politik och vår försvarspolitik.
Med andra ord, många motsägelsefulla situationer.
Jag menar att motsättningarna inom gemenskapspolitiken i själva verket inte är så allvarliga.
Då är det allvarligare det som sägs om vissa mål och industrier i en del medlemsländer.
Vi måste vara medvetna om detta.
Vi antar ofta resolutioner om fredsprocesser i andra delar av världen, som till exempel nyligen med Indonesien, vilket är himmelsskriande.
Efteråt kunde vi konstatera att det faktiskt fanns vissa länder i Europa som försåg dem med vapen och krigsmateriel.
Detta är för mig det mest motsägelsefulla i den här frågan, betydligt allvarligare än det motsägelsefulla i den sektoriella politikens oförenlighet, som också finns.
Visst vet vi att det finns motsättningar mellan varje lands politikområden.
Det är normalt.
Även på unionsnivå måste vi vara medvetna om att sådana motsättningar finns mellan olika gemensamma politikområden, i det här fallet utvecklingspolitiken.
Vi måste veta att motsättningarna finns och försöka minimera dem.
Målet att minimera motsättningarna är ett klokt och lämpligt mål och som presentationen av den här resolutionen grundar sig på.
Idén att inrätta en myndighet för att se hur denna samstämmighet utvecklas tycker jag är bra.
Verksamhetsområdet skall inte enbart begränsas till gemenskapspolitiken, utan det skall också omfatta politiska åtgärder vidtagna av medlemsländerna, inklusive ekonomiska gruppers aktioner, vilket jag tycker är viktigt.
Myndigheten skall årligen utarbeta en rapport om utvecklingen och effekterna av politiken i fråga och vad som därav kan härledas.
Den viktigaste frågan, enligt min mening, har jag lämnat till sist, en fråga som jag tror skall registreras och godkännas av parlamentet.
Vårt mål att minimera motsättningarna mellan utvecklings- och samarbetspolitiken och övriga politikområden måste vara ett giltigt mål inte bara inom Europeiska unionen utan också på internationell nivå tack vare den allt starkare globaliseringen av ekonomin.
Vill vi ha en rättvis världshandel måste den här principen tas med vid Världshandelsorganisationens nästa multilaterala förhandlingsrunda.
Det skulle nämligen vara motsägelsefullt om Europeiska unionen påförde sig själv en benhård princip, må vara rättvis, och att Förenta staterna eller annan stormakt sedan skulle göra det motsatta och utnyttja den.
Därför är det både rättvist och fundamentalt att den här principen klargörs vid Världshandelsorganisationens nästa runda.
