# ID: svediakorp-gov396570
# author: Miranda (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 787
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag uppskattar i allra högsta grad dagens debatt, inte bara för att utvecklingsfrågan rent generellt är viktig utan också för att den är så aktuell.
Seattle blev ett misslyckande och förbindelserna mellan nord och syd bevisar detta av flera skäl.
Sammanträdet i denna nordamerikanska stad visade klart och tydligt på stora olikheter och djupa orättvisor för världens fattigare länderna.
Just nu och givetvis influerad av detta misslyckande organiseras Förenta nationernas tionde konferens för handel och utveckling i Bangkok.
Under tiden slutfördes, som tidigare nämnts, de förhandlingar som kommer att avgöra Lomékonventionens framtid.
Det här räcker för att visa hur viktig den här frågan är.
Dessutom har vi nästa toppmöte, Europeiska unionen - Afrikanska enhetsorganisationen (OAU), som man till sist kom överens om att hålla i Kairo i april.
Oavsett analys, även om den är ytlig, gör att vi tvingas dra den slutsatsen att något, eller mycket, håller på att gå snett med nord-syd relationerna, vilket också inkluderar Europeiska unionen och utvecklingsländerna.
Det räcker med att nämna att den kategori länder som kallas mindre utvecklade under de senaste 30 åren har ökat från 25 till 48 och utgör i dag 13 procent av mänskligheten.
De står dock inte för mer än 0,4 procent av exporten och 0,6 procent av importen i världen.
Man kan också nämna den olyckliga omständigheten att de rika ländernas statliga stöd till utvecklingsländerna har minskat med 23 procent sedan 1990.
De nedskärningar som nyligen gjorts i gemenskapsbudgeten för detta räkenskapsår visar också på samma tendens, vilket ger en dålig och politiskt felaktig signal.
Den trovärdige Michel Camdessus, fortfarande direktör för Internationella valutafonden, bekräftade i det tal han höll i söndags att arbetet med FN: s handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) har inletts, och här vill jag citera att " det internationella samfundet ger med en hand och tar med den andra ".
Han syftade givetvis på utvecklingsländernas stöd till de mindre utvecklade länderna.
Vilken ironi att ett sådant uttalande kommer från den det kommer, men sanningen är att det var så han sade och att jag fick tillfälle att höra det.
Det stämmer väl överens med verkligheten och det föranleder mig att säga att vi måste tänka om och lansera nord-syd relationerna på nytt men i annan form.
Europeiska unionens roll måste förändras samtidigt som det är sant att främjandet av en ny och mera rättvis och jämlik världsordning varken kan eller får upphöra att vara ett strategiskt mål för unionen.
Därför måste vi reflektera över den globalisering som sker och se vilka mera grundläggande inriktningar och dominerande intressen som ligger bakom det hela och, särskilt i det här sammanhanget, beakta vilka skadliga konsekvenser detta får för de mindre utvecklade länderna.
Att ett nytt avtal slöts med AVS-länderna är ett faktum.
Det är i sig ett positivt faktum, särskilt om vi beaktar de påtryckningar som gjorts för att få ett slut på det hela och att många länder inte ville se en fortsättning.
Vi kommer tids nog att få möjlighet att mera djupgående analysera avtalets exakta lydelse.
Det är dock sant att de europeiska förhandlarna var blygsamma och inte nådde ända fram till det som vi så lägligt hade föreslagit, även om nu det nya avtalet innehåller nya och innovativa förändringar.
En bidragande orsak till detta har en del politiskt viktiga drag i det nya avtalet om intresseföreningar varit.
Avtalet är utan tvekan ett resultat av komplicerade förhandlingar där båda parter fick göra betydande eftergifter; Europeiska unionen när det gäller god regering och handel.
Först och främst var det dock ett resultat av AVS-gruppens ansträngningar, som på ett påtagligt sätt fick ny drivkraft av Seattle.
Jag vill särskilt framhålla att det verkar som om vi börjar få ett nytt sätt att se på de här frågorna, främst när det gäller handel, något som var välbehövligt.
Avslutningsvis måste vi gå längre med vår politik för utvecklingsstöd till utvecklingsländerna.
När det gäller finans och budget, skuldbördan, stödet till känsliga sektorer som exempelvis livsmedel och humanitär hjälp eller utbildning och hälsa, men även inom områdena för miljö, investeringar eller tillgången på information och ny teknik, liksom inom handelssektorn.
Samtidigt måste vi garantera en fullständig samstämmighet mellan utvecklingspolitiken och andra politikområden inom gemenskapen, men även mellan den politik som varje medlemsland bedriver.
Vi får inte nöja oss med att fortsätta med något som i grunden har visat sig vara otillräckligt och felaktigt.
