# ID: svediakorp-gov396528
# author: Pronk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 696
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja gratulera föredraganden, Andersson, till betänkandet om moderniseringen av den sociala tryggheten som det nu lagts fram.
Som samordnare för Europeiska folkpartiet i utskottet för sysselsättning och socialfrågor är jag mycket glad åt den uppnådda kompromissen som Andersson arbetat så hårt för.
Jag är också mycket glad åt att han fortsatt på ett betänkande jag själv som föredragande skrev i det förra parlamentet och dragen i det här betänkandet är till viss del även samma drag som i det gamla betänkandet.
Syftet med det meddelande från kommissionen i juni 1999 som ligger till grund för Anderssonbetänkandet, är att fördjupa samarbetet mellan medlemsstaterna och EU inom området social trygghet.
Viktiga delmål i detta är: främja sysselsättningen, se till att arbetet ger en fast inkomst.
För det andra, säkerställa pensionssystemen och göra dem betalbara.
För det tredje, främja den sociala integreringen.
För det fjärde, garantera ett betalbart hälsoskydd på hög nivå.
Vid alla dessa målsättningar måste könsrelaterade aspekter spela en viktig roll.
Jag tycker att kommissionen bör lyckönskas till det här meddelandet.
De här fyra punkterna är nämligen mycket viktiga punkter för en hel del medborgare i Europeiska unionen, kanske till och med de viktigaste punkter man funderar över.
Kommissionens meddelande är en viktig strategisk handling för förverkligande av den europeiska sociala konvergensen.
Den makroekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken påverkas av varandra och måste därför bättre kopplas ihop med varandra.
Kommissionen har insett det sammanhanget.
Meningen är att det åstadkoms en integrerad social strategi som naturligtvis har allt att göra med en bra makroekonomisk strategi och med en bra sysselsättningsstrategi.
De sakerna går inte att skilja från varandra.
Det är endast märkvärdigt att det här förslaget hittills egentligen inte varit en del av en strategi och därför är kommissionens meddelande till viss del ett genombrott.
Något som också är ovanligt glädjande är att rådet nu verkar acceptera det genombrottet och även vill ta upp det i Lissabon.
Vi får naturligtvis inte heller ha för högt uppskruvade förväntningar.
Det är början på en process.
Det är inte slutet på en process.
En del personer har sagt: om vi inte frågar för litet så blir det inte för litet sagt.
Det är dock mycket viktigt att processen kommer igång.
Det rör sig om mycket speciella saker men systemen inom Europeiska unionen är ganska olika.
Utmaningarna är olika.
Arbetslöshetssiffrorna är olika och därför är det mycket viktigt att i det avseendet börja blygsamt men ändå gå vidare ordentligt.
På det sättet kan vi klara en del riktigt stora utmaningar.
I min grupp anser den allra största majoriteten att något sådant måste ske.
Det lustiga med Anderssonbetänkandet är att det inte går in så mycket på diverse detaljer om hur det borde se ut, i det avseendet är det inte ett luftslottsbetänkande.
Det är ett betänkande som försöker visa vägen.
Här och där finns det visserligen några punkter där jag undrar om vi inte är litet för specifika.
Jag tror att en del kolleger kommer att ta upp det igen.
Det hindrar dock inte att det viktiga i betänkandet är att vi utvecklar en strategi, att det finns en rimlig chans att det kan vara ett viktigt bidrag i Lissabon.
Jag tror att om det skulle antas i Lissabon som det ser ut nu så skulle Lissabon bli en stor framgång.
Om det inte antas så säger man i Lissabon egentligen inte så mycket mer än vad som tidigare redan sagts.
I det avseendet är det här betänkandet visserligen bara en del, men kanske den allra viktigaste delen av Lissabonmötet eftersom det verkligen är nytt, medan många andra saker endast är gammalt material i en ny snygg förpackning.
Till sist vill jag hjärtligt tacka föredraganden och utskottet för det här betänkandet.
Jag hoppas att Europa på området social trygghet går ett steg längre med iakttagande av subsidiariteten, för utan den går det inte.
