# ID: svediakorp-gov396370
# author: Oomen-Ruijten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är nu redan cirka sex år sedan som vår kollega Karl-Heinz Florenz, assisterad av Ursula Schleicher, bad om en omstrukturering av hela vattenpolitiken.
Det lyckades.
Det är inget enkelt ämne och jag tycker att de insatser som Lienemann gjort förtjänar stor respekt.
Beslutsfattandet kring det här ramdirektivet befinner sig i ett mycket viktigt skede.
Ämnet har förts in under medbeslutandeförfarandet och vid den första behandlingen har vi därigenom redan kunnat skapa en viktig och sträng lagstiftning.
Den gemensamma ståndpunkt som lades fram i slutet av förra året är också en viktig förbättring jämfört med det ursprungliga förslaget.
Det är också mycket svårt att föra en politik på den här punkten eftersom skillnaderna är så stora.
Till min spanska kollega säger jag: i norra Europa har vi ofta översvämningar att tampas med men även förorenat vatten från industrin, medan problemet för kollegerna i söder ofta är att vatten måste transporteras långa avstånd helt enkelt för att ge dricksvatten eller vatten för jordbruket.
Jag skall gå in på de två aspekterna av det här ämnet.
Först kvaliteten.
Nederländerna påverkas till stor del av den europeiska vattenpolitiken.
En mycket stor del, en tredjedel av vårt dricksvatten, utvinns i Nederländerna från ytvatten.
Nederländerna ligger nedströms, i ett delta, och därför är alltså kvaliteten på det ytvatten som kommer till oss av allra största vikt.
En annan viktig diskussionspunkt är normerna för vattenkvalitet.
I ett antal ändringsförslag sätts det frågetecken för de föreslagna normerna och särskilt med avseende på Ospar-normen för år 2020.
Jag förstår väl att vissa tycker att den normen är otydlig eller juridiskt oförsvarlig.
Jag tycker dock att vi måste stödja den eftersom vi då kan ombesörja noggrannare normer i förlikningsförfarandet.
Sedan några ord om kvantitetshanteringen.
En berömd nederländsk poet talade redan i sin dikt " Minnen från Holland " om vattnet som fruktades på grund av de ständiga katastroferna.
År 1953 inträffade en jättelik vattenkatastrof, varigenom vi samtidigt även blev föregångare när det gäller fördämningar.
År 1990 svämmade våra floder över och vi kunde konstatera att anläggning av konstgjorda verk uppströms påverkar förmågan att ta emot vatten nedströms och kan leda till stora skador.
Det betyder att vi även när det gäller kvantitetshantering måste göra stora ansträngningar för att se till att det går bra att leva både uppströms och nedströms.
