# ID: svediakorp-gov396365
# author: De Roo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kolleger!
Redan för nästan trettio år sedan försökte Europeiska kommissionen slå fast en europeisk vattenpolitik.
129 kemiska ämnen skulle regleras.
I slutändan fastställdes normer för endast ett tiotal ämnen.
Orsaken till det misslyckandet var enhällighetsprincipen.
För ungefär sju år sedan verkade det också som om den europeiska vattenpolitiken skulle offras på subsidiaritetsaltaret.
De konservativa regeringscheferna Major och Kohl beslutade vid toppmötet i Edinburgh att det inte alls var nödvändigt att spanjorer fick lika bra dricksvatten som tyskar och engelsmän.
Delvis tränger den inställningen igenom i den gemensamma ståndpunkt som tillkom under det brittiska socialdemokratiska ordförandeskapet.
Den ståndpunkten är en ost med hål i, eller för att använda vattentermer, den läcker som ett såll.
Det förklarar stormfloden av ändringsförslag från utskottet för miljö: nästan hundra ändringsförslag till den andra behandlingen.
Det är ovanligt att göra så men de flesta ändringsförslagen behövs verkligen för att täta alla läckor.
En stor läcka är de farliga kemiska ämnena.
Den kemiska industrin och tyvärr även Europeiska kommissionen och ministerrådet vill göra en enskild riskanalys för varje farligt ämne.
Det tar lång tid, och ännu viktigare, det finns ingen godtagbar nivå för föroreningar genom farliga kemiska ämnen.
Endast havets bakgrundsnivå är godtagbar.
Det är det som menas med termen " close to zero ".
Kommissionen har redan utarbetat en lista med 32 ämnen som prioriteras.
Många av dessa har en hormonstörande verkan.
Det är de så kallade endocrine disrupters.
De förorsakar till och med i ytterst minimala mängder könsförändringar hos djur och till och med hos människor, vilket ofta fastställts av vetenskapsmän.
Därför är det så viktigt att Europaparlamentet uttalar sig för Ospar-målet på nästan noll år 2020.
Jag vill ta upp två av de ämnen som finns med på kommissionens lista.
Kvicksilver och tributyl, förkortat TBT.
På botten av Waddenzee ligger värdena för kvicksilver och TBT tio respektive tusen gånger högre än Ospar-värdet.
Den kemiska industrin och samhället som helhet måste lära sig att byta ut de här farliga ämnena mot oskadliga ersättningar, och om det inte går, att hantera dem i slutna system.
För medlet TBT betyder det att det inte längre får användas som medel för algbekämpning.
Mekanisk rengöring av fartygssidorna är ett bra alternativ.
Låt mig avsluta med att uttala min förhoppning om att Europaparlamentet hämtar upp sin gröna framtoning igen och uttalar sig för nästan noll-alternativet när det gäller farliga kemiska ämnen och hormonstörande ämnen till år 2020.
