# ID: svediakorp-gov396346
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,077
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Jag skulle först vilja tacka utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och dess föredragande, utskottets ordförande, Graefe zu Baringdorf, för hans granskning av kommissionens förslag.
Kommissionens förslag är som några av er sagt ganska teknisk.
Ändå har den ganska enkla mål: att harmonisera förfarandena gällande tillstånd för fodertillsatser.
För närvarande skiljer sig handläggningen av tillstånd beroende på om ansökan lämnades före eller efter den 1 januari 1988.
Syftet med kommissionens förslag är att harmonisera förfarandena för att kunna garantera att inga sådana skillnader finns.
Det föreslagna ändringsförslagets räckvidd är därför mycket begränsad.
Fem ändringsförslag har lagts fram av parlamentet.
Jag beklagar att kommissionen inte har möjlighet att godkänna dessa ändringsförslag trots det faktum att jag är helt medveten om uppfattningar och åtaganden hos parlamentet, utskottet för jordbruk och i synnerhet föredragande, Graefe zu Baringdorf, i dessa frågor.
Jag skall ta upp vart och ett av de enskilda ändringsförslagen separat.
I det första ändringsförslaget föreslås en ändring av den rättsliga grunden för förslaget och att ersätta artikel 37 med artikel 152.
Jag vill endast påpeka att kommissionens förslag inte innehåller hänvisningar till hälso- eller konsumentskydd.
Den föreslagna ändringen är teknisk och kan inte tolkas ha som primärt syfte att skydda folkhälsan.
Jag konstaterar att parlamentets utskott för rättsliga frågor och den inre marknaden också godkänner att artikel 37 är den lämpliga rättsliga grunden.
Jag vill påminna parlamentet om att i artikel 152 är hälsoskyddet det primära målet.
Jag rekommenderar er de argument som anges i skrivelsen från utskottet för rättsliga frågor i vilken ståndpunkten fastslås med enligt min åsikt precision, tydlighet och med lovvärd kortfattad text.
Ändringsförslag 2 och 3 syftar mycket längre än kommissionens förslag eftersom syftet med dem är att införa ytterligare bestämmelser om genetiskt modifierade tillsatser.
Jag är den förste att gå med på att GMO är en mycket viktig fråga.
Jag godtar och erkänner också att ett antal initiativ för att aktualisera EU-lagstiftningen på området GMO krävs.
Detta tekniska ändringsförslag är emellertid inte det rätta instrumentet för att införa sådana initiativ.
Kommissionen anser att det är för tidigt att ändra de nuvarande fastslagna bestämmelserna i direktiv 70 / 524 om genetiskt modifierade tillsatser i detta skede.
I stället är det lämpligt att vänta på utvecklingen i förbindelse med den gemensamma ståndpunkten om ändringsförslag till direktiv 90 / 220, vilken just nu är under den andra behandlingen i parlamentet.
Kommissionen planerar att gå mycket längre än vad som för närvarande föreslås av parlamentet i dess ändringar.
Jag kan även försäkra parlamentet att jag skall se till att de relevanta bestämmelserna i direktiv 90 / 220 innefattas i förslaget om en omarbetning av direktiv 70 / 524 som kommissionen föreslog i vitboken om livsmedelssäkerhet som skall läggas fram för parlamentet innan juli månad 2001.
Jag kan också försäkra parlamentet att alla yttranden här i dag kommer att beaktas till fullo.
Ändringsförslag 4 och 5 kan inte heller godkännas för att de ger obefogat företräde till imitationsprodukter genom att bevilja tillstånd att omsättas till och med innan en ansökan om tillstånd har ingivits.
Kommissionen vidhåller att sådana ansökningar först skall bedömas i fråga om säkerhet och verkan innan tillstånd ges.
Jag kan bara be er igen att lägga på minnet den tekniska formen i kommissionens förslag och att avvakta det verkliga förslaget till ett nytt direktiv om fodertillsatser för att ta itu med större frågor.
Jag vill endast ta upp några av de specifika frågor som togs upp under debatten.
För det första, avseende synpunkter från herr Graefe zu Baringdorf, vill jag försäkra honom att vi kommer att ändra förfarandet för tillstånd till GMO tillsatser i tillsatsdirektivet 70 / 524 och inte i det nya foderdirektivet.
Detta är ett direktiv som mer specifikt behandlar råmaterial snarare än tillsatser.
Den text som parlamentet använde härrör från det direktiv som antogs 1998.
Men den vertikala lagstiftningen i direktiv 90 / 220 om hur man bedömer miljörisker i samband med GMO har förändrats sedan dess och håller fortfarande på att förändras.
Det behandlas av parlamentet i en andra behandling.
Jag tror att vi bör vänta på det slutliga resultatet gällande direktiv 90 / 220 och i synnerhet, artikel 11.
Man tog även upp frågan om detta förslag kunde skapa en risk för att monopol inrättades.
Kindermann och Auroi anspelade på detta.
Jag vill endast ta upp några punkter i den frågan.
För det första har detta ärende funnits i stöpsleven sedan 1993, så det har faktiskt inte överrumplat några andra råvaruproducenter.
Varje sådan sökande kan i själva verket fortfarande lämna in en ansökan gällande sin speciella produkt.
Ja vill också understryka att kommissionen aldrig har godkänt någon ansökan om tillstånd att använda GMO i tillsatser.
Roth-Behrendt berörde frågan om lämplig rättsliga grund, om den borde vara artikel 37 eller artikel 152.
Jag hänvisar återigen till vad jag sade tidigare om detta och försäkrar henne och kammaren att det skulle vara helt olämpligt för kommissionen att försöka försvara en åtgärd grundad på artikel 37 bara genom att i bestämmelsen undanta varje hänvisning till folkhälsa.
Detta är ett ärende som EG-domstolen behandlat vid minst två skilda tillfällen och den har fastlagt rättsliga kriterier för situationer som denna där lämpligheten hos den rättsliga grunden först måste prövas ordentligt när ny lagstiftning läggs fram.
Domstolens rättspraxis verkar helt klar med hänsyn till detta.
Som en generell kommentar till de här föreslagna ändringarna, särskilt med tanke på frågan om rättslig grund, skulle det vara olämpligt enligt min mening att ändra den rättsliga grunden till artikel 152 under dessa omständigheter då det är mycket troligt att det skulle komma i konflikt med de sakliga kriterier som domstolen lagt fast.
Fler av er - Nicholson i synnerhet - tog upp frågan om märkning.
I direktiv 70 / 524 förutses frågan om märkning av genetiskt modifierade tillsatser.
Det innehåller redan nu texten: " angivelse av särskilda karakteristiska egenskaper på grund av tillverkning av produkter ".
Således kommer denna fråga att tas upp.
Den formuleringen gjorde det möjligt för oss att ålägga sökanden att i märkningen ange det faktum att genmodifieringsteknik använts i produkten, sakinnehållet i ansökan.
