# ID: svediakorp-gov396319
# author: Caudron (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 456
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Fru föredragande, mina kära kolleger!
Jag måste säga att jag är mycket nöjd med att gemenskapsinitiativet Urban fortsätter, ett initiativ som siktar till att stödja den sociala och ekonomiska omvandlingen i städer och förorter i kris, detta för att främja en hållbar utveckling i städerna.
Med omkring 80 procent av den europeiska befolkningen boende i stadsmiljö är städerna i centrum av den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i Europa.
Samtidigt är de sociala och ekonomiska problem som det europeiska samhället brottas med mer markanta i städerna.
Många europeiska städer har nämligen en intern regional brytning: samexistensen, i städerna, av kvarter där man bedriver verksamheter med högt mervärde och där höginkomsttagare är bosatta och av kvarter, som markeras av låga inkomster, hög arbetslöshet, medelmåttiga och överbefolkade bostäder och ett starkt beroende av socialstöd.
Koncentrationen av sociala och ekonomiska problem till vissa stadsområden kräver en målinriktad intervention som tar hänsyn till problemens komplexitet.
Därför har Europaparlamentet krävt och lyckats uppnå en förlängning av gemenskapsinitiativet Urban i reformen av strukturfonderna.
Urbans framgång under programplaneringsperioden 1994-1999 är obestridlig.
Resultatet är påtagligt när det gäller förbättring av livskvaliteten i de målinriktade områdena.
Detta gemenskapsinitiativ främjade utvecklingen av goda metoder inom de ekonomiska, sociala och miljömässiga sektorerna.
Det hade dessutom fördelen att stärka rollen för de lokala myndigheternas, icke-regeringssektorns och de lokala myndigheternas roll och främja nya partnerskapsformer på området förförnyelse av städer.
Med det nya initiativet skall vi fortsätta att försöka nå dessa mål genom att stärka dem samtidigt som vi särskilt tar hänsyn till främjandet av lika möjligheter för män och kvinnor och integrationen av kategorier av människor som är socialt marginaliserade och missgynnade.
Vi kan således glädja oss åt att det antagits.
Man måste emellertid medge att på det finansiella planet kan vi inte utropa segern!
Det avsatta finansiella totalanslaget är nämligen inte på långa vägar i nivå med det som står på spel.
Anslagsbeloppet var 900 miljoner euro för perioden 1994-1999 och det är 700 miljoner euro för perioden 2000-2006, det vill säga en minskning med 30 procent!
Denna minskning av finansmedlen har lett till en minskning av antalet program inom ramen för det nya Urban-initiativet.
Det valda taket tycks vara för lågt.
Det har satts till femtio projekt.
Det bör således ökas för att regionala och lokala faktorer skall beaktas samtidigt som de finansiella anslagen avsedda för medlemsstaterna behålls.
Mot bakgrund av denna koncentration på ett antal begränsade projekt spelar kanske offentliggörande och spridning av resultaten från det nya gemenskapsinitiativet Urban en viktig roll för att få en ökningseffekt.
