# ID: svediakorp-gov396278
# author: Goebbels (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 478
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kommissionens meddelande är välskrivet men tillräckligt vagt för att tillåta alla tolkningar.
För det finns ord och därefter deras verkliga politiska betydelse.
Socialdemokraterna applåderar kommissionen när den vill bekämpa social uteslutning och fattigdom.
Men hur skall vi fylla ut gapet mellan politisk retorik och den verkliga världen?
Vad betyder kommissionens angivna målsättning för en, jag citerar " ekonomisk reform av arbetsmarknaden "?
Mer flexibilitet, osäkerhet och korttidsanställningar?
Alla vet att livskvalitet, full sysselsättning och bättre sysselsättning är beroende av en hållbar ekonomisk tillväxt.
Unionen begränsar sig för närvarande till en stabilitetspolitik som förvisso är nödvändig men inte tillräcklig.
Vi socialdemokrater vi önskar få en europeisk pakt för tillväxt och sysselsättning.
Innehållet i denna politik är känt: återupptagande av offentliga och privata investeringar, mer investeringar i forskning, investeringar i grundutbildning och yrkesutbildning och väcka företagsanda.
I det avseendet kan initiativet e-Europa hyllas.
I de nya teknikernas värld är den främsta faran en mer eller mindre lätt tillgång på information beroende på om man är rik eller fattig.
De klyftor som uppstår litet överallt är vår tids främsta problem.
På ena sidan, finns finansmarknadernas överdåd och explosionen av rikedomar medan man på den andra sidan kan notera att uteslutningen ökar.
Man begär att de anställda skall vara flexibla, nydanande och mer och mer produktiva men frukten av denna produktivitet tillfaller mer och mer bara aktieägarna.
Centralbanken är mycket diskret när det gäller finanstillgångarnas överdådiga avkastning men den underlåter aldrig att påminna om att löneökningarna bör vara lägre än produktivitetsökningen.
Hur skall man förklara för de anställda som blir offer för det världsomfattande monopolspelets rationaliseringar att de bör vara beredda att byta yrke flera gånger under sin yrkestid när de stora företagspamparna avgår med ett vederlag på 30 miljoner euro efter att ha förlorat en take-over, som de försökt göra som i poker.
Man har upprepat för oss i åratal att ekonomin måste avregleras.
I de avreglerade sektorerna ser vi nu en mängd fusioner och förvärv som oundvikligen leder till monopolsituationer.
Alla börskamper vilar enbart på i förväg antagna vinstökningar på 15 procent, 20 procent och 25 procent, det vill säga orealistiska procenttal på sikt.
Den tygellösa höjningen av priserna på finansiella och fasta tillgångar betyder att riskerna också ökar.
Den främsta risken som lurar på medellång sikt är inte inflation utan deflation, som kan uppkomma genom att den spekulativa bubblan på de internationella finansmarknaderna spricker.
Fru talman, jag slutar med att säga att de fem kommande åren kommer att vara avgörande.
Det behövs nya regler för globaliseringen, investeringar i realekonomi och i människan.
Staternas synliga hand och kommissionens synliga hand måste säkra marknadsekonomins sociala dimension.
(Applåder)
