# ID: svediakorp-gov396189
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 661
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
En tredjedel av Europeiska unionens pengar stoppas in i fonder för allehanda utvecklingsändamål.
Min grupp anser att det är utmärkt om detta leder till att man arbetar bort eftersatta regioner, städer eller befolkningsgrupper eller att hälsan och miljön förbättras.
Det är en fråga om solidaritet och utveckling.
Men att dela ut alltmer pengar är ingen garanti för att de också används på ett allt bättre sätt.
Kommunerna och regionerna där pengarna hamnar har med tiden fått praktisk erfarenhet.
De konstaterar att det är ytterst svårt att använda pengarna till de ändamål där de allra bäst behövs.
Det brukar för det mesta gå bra med allt som faller under ekonomisk tillväxt och infrastruktur, men det är ofta inte helt säkert att sociala ändamål och miljösyften blir godkända.
Eftersom det råder stor osäkerhet om hur reglerna skall tolkas hyr kommuner och regioner nu in dyra byråer.
Dessa sakkunniga får till uppgift att göra en uppskattning av i vilken grad Europeiska kommissionens tjänstemän är beredda att godkänna planerna.
I vissa fall får jag intryck av att det inte handlar om solidaritet eller om att lösa de mest akuta problemen, utan om att upprätthålla befintliga intressen och om propaganda för Europeiska unionens välsignelser.
Det förefaller som om den viktigaste målsättningen på detta område har blivit att snickra ihop och måla propagandaskyltar där det står att ifrågavarande projekt medfinansieras av Europeiska unionen.
Det är för mycket pengar som går till spillo på propaganda och utredningsbyråer, på överläggningar och kontroll, och mycket pengar går tillbaka till det land som de kom ifrån.
Efter den planerade anslutningen av nya medlemsstater med 100 miljoner invånare, där välfärdsnivån ligger på en tredjedel till två tredjedelar av genomsnittet för dagens medlemsstater i Europeiska unionen, kommer detta slöseri att skapa ännu fler nackdelar.
I utskottet för regionalpolitik, transport och turism var gruppen enade vänstern överens med föredraganden av yttrandet om Leader, Nogueira Román.
Med rätta konstaterade denne att det inte ligger något positivt i att sprida alla dessa medel över alla landsbygdsområden.
I valet mellan innovationsprojekt och att koncentrera pengarna till att bekämpa eftersatthet väljer vi det sistnämnda eftersom detta ger det största bidraget till jämlikhet.
Innovation i områden där det redan går bra ger ju redan avkastning och kommer att äga rum även utan europeiska bidrag.
Ytterligare en punkt att uppmärksamma är risken för maktmissbruk och svågerpolitik inom regionala och kommunala förvaltningar.
Tonvikten ligger på lokala grupper där myndigheter, organisationer och vinstinriktade företag samarbetar.
Diskussionen har handlat om den fördelningsnyckel som skall tillämpas i sammanhanget.
Här har bland annat en variant varit på tal som för tankarna till den nederländska " poldermodellen ", det strukturellt organiserade samarbetet mellan stat, fackförbund och företagarorganisationer.
Låt oss inte glömma bort att val till kommunfullmäktige och regionala församlingar hålls för att företräda hela befolkningen.
Egentligen borde det vara så att dessa organ gör en avvägning och då tar hänsyn till fackföreningsrörelsens och miljörörelsens önskemål.
Min grupp motsätter sig inte att fackföreningsrörelsen och miljörörelsen, vars insatser i samhället vi anser vara viktiga, tilldelas en egen tydlig roll.
Det kan förekomma att deras insatser förbigås på grund av lokala förvaltningar som fungerar kortsiktigt eller som inte fungerar tillräckligt demokratiskt.
Men det faktum att vi nu måste vara rädda för maktmissbruk och svågerpolitik antyder att demokratin tyvärr ännu inte fungerar optimalt.
En invändning är att de valda organens begränsade roll medför att företag får mer inflytande.
Så länge ekonomin inte vilar på demokratiska avvägningar av allas behov i stället för vinstintresset för några få är det tveksamt om demokratin fungerar bättre under inflytande från företagare än under inflytande från kommunfullmäktige.
För oss handlar det om " en människa, en röst " i stället för " en aktie, en röst ".
