# ID: svediakorp-gov396184
# author: Schröder, Ilka (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 289
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Ärade herr talman, ärade fru föredragande, ärade kolleger!
Innan jag närmare går in på Equal-betänkandet vill jag säga något principiellt om de riktlinjer för sysselsättning som ligger till grund för betänkandet.
De grundläggande målen med en gemensam sysselsättningspolitik för EU har där fastställts till att gälla bland annat sysselsättningsförmåga, företagaranda och anpassningsförmåga.
Dessa mål syftar uppenbarligen till att göra arbetstagarna så nyttiga och exploaterbara som möjligt för näringslivet.
Ett försök att verkligen avveckla diskriminering på ett effektivt och långsiktigt sätt skulle emellertid behöva ha människors självbestämmande som mål.
Först då handlar det inte längre endast om ekonomisk användbarhet, utan om ett jämlikt sätt för människor att gestalta sina liv.
Likväl har Stenzels betänkande utvecklats bra, åtminstone det som rör de fastställda riktlinjerna.
Alla asylsökande och flyktingar skall uttryckligen omfattas av programmet, vilket emellertid borde vara en självklarhet.
Ändå har de konservativa i utskottet röstat emot detta.
Till dessa personer har jag en fråga: Är målet med er politik att marginalisera människor?
Vad är det för idé som ligger bakom att förvägra människor arbete när de vill arbeta?
Står inte det i rak motsats till riktlinjen " sysselsättningsförmåga "?
Det är också värt att nämna att det här handlar om ett mainstreaming-program, för betänkandet är förenat med vissa brister.
Sålunda betonas särskilt aspekten att kvinnor skall beredas bättre möjligheter på arbetsmarknaden genom att fler förskolor skall byggas.
Den som låter männen klättra ostört uppför karriärstegen och enbart bekymrar sig om daghemsplatser utan att bekämpa den ojämna fördelningen av det reproduktiva arbetet, han och dessvärre även hon har inte förstått vad mainstraming är!
