# ID: svediakorp-gov396175
# author: Procacci (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 752
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ledamöter, kommissionärer!
Vid konferensen om landsbygdens utveckling i Cork 7-9 november 1996 klassificerades landsbygdsutveckling som en av Europeiska unionens prioriterade frågor eftersom den är väsentlig för jordbruket, för att uppehålla och kontinuerligt utveckla det, för att ge jordbrukarna nödvändig infrastruktur och service, för en större respekt för miljön och en högre livskvalitet, för diversifiering och skapandet av arbetstillfällen.
Därför anser vi att det fordras en integrerad utvecklingspolitik för alla unionens landsbygdsområden, med följande delområden: ett integrerat och sektorsövergripande synsätt, en förenkling av de administrativa rutinerna, ett utvidgat partnerskap mellan de europeiska institutionerna och nationella och lokala aktörer och ett skydd för miljön.
I programdokumentet Agenda 2000 från 1998 anger kommissionen två huvudprinciper som grund för politiken för landsbygdsutveckling: erkännandet av att jordbruket har många funktioner och behovet av en integrerad strategi för de landsbygdsområden som är under utveckling.
Med denna första princip vill man skapa ett nytt förbund mellan jordbrukaren och samhället genom att göra jordbrukaren till landsbygdens vårdare och tillse att samhället är berett att stå för den miljöservice som fordras för att värna om landsbygdens rekreationsvärde.
Den andra principen grundar sig på konstaterandet att numera en stor del av arbetstillfällena på landsbygden finns utanför den traditionella jordbrukssektorn.
Därför måste man införa ett heltäckande utvecklingsprogram i vilket politiken för landsbygdens utveckling integreras med den sektoriella jordbrukspolitiken: landsbygdsutvecklingen blir därigenom en pelare inom gemenskapens jordbrukspolitik.
Gemenskapens initiativ Leader lanserades 1991 för att främja en ny syn på landsbygdens utveckling, nedifrån och upp, och för att diversifiera åtgärderna genom att de anpassas till de lokala behoven.
Målsättningarna var: att förbättra landsbygdsområdenas utvecklingspotential genom att luta sig mot lokala initiativ, att verka för kunskapsinhämtning inom området landsbygdsutveckling och att sprida denna kunskap till andra landsbygdsområden.
Leader I var inriktat på de landsbygdsområden som omfattades av strukturfondernas mål 1 och 5b.
217 lokala aktionsgrupper deltog i programmet som hade en budget på 1 155 miljoner euro.
Leader II-programmet från 1994 till 1999 - som vi tyvärr ännu inte har en total utvärdering av - hade större omfattning än Leader I. Bidragsmottagarna bör ha varit fler än 800 enheter och avsatta medel efter resursfördelning bör ha överstigit 4 000 miljoner euro.
I oktober 1999 beslöt Europeiska kommissionen mot bakgrund av framgångarna med Leader I och II att förlänga detta initiativ.
För perioden 2000-2006 är tyvärr bara totalt 2 020 miljoner euro avsatta, och en ungefärlig uppdelning mellan medlemsstaterna har gjorts.
Initiativet Leader + skiljer sig från de föregående faserna eftersom denna gång alla landsbygdsområden kan få del av medlen.
Dessutom är det mer ambitiöst och avpassat till de utmaningar landsbygden måste klara.
De viktigaste förändringarna gäller följande aspekter: alla landsbygdsområden kommer att kunna utnyttja Leader +, kriterierna för att välja ut lokala åtgärder blir strängare, de lokala utvecklingsplanerna kommer att läggas in som prioriterade frågor och integreras med hjälp av informationsteknologi, förbättring av livskvalitet och uppvärdering av lokala produkter.
Jag uttrycker alltså min uppskattning av att initiativet fortsätter eftersom det, som jag sade, betonar innovativa utvecklingsstrategier och eftersom det är mer ambitiöst, även om behovet kvarstår att göra kriterierna för vilka områden som omfattas mer flexibla så att man inte straffar varken landsbygdsområden med hög koncentration eller landsbygdsområden med låg koncentration.
Jag anser att nätverkssystemet för utbyte av information och kunskap och för genomförande av gemensamma projekt för olika områden inom unionen är avgörande, och jag påminner om att om det skall kunna förverkligas fullt ut måste man bland annat dra nytta av alla redan befintliga instrument, såsom carrefour.
Jag instämmer i kommissionens åsikt att en lösning av det totala stödet är att föredra, men jag insisterar dock på att redovisningskraven på de nationella och regionala förvaltningarna måste fastställas exakt och ingående.
Jag beklagar att Leader, liksom de tre andra initiativen, framläggs för parlamentet så försenat och den försening detta i sin tur medför för hela förfarandet.
Slutligen bekymrar det mig att det avsatta beloppet är så litet, om man dessutom tar med i beräkningen att programmet denna gång är öppet för alla unionens områden och kommer att gälla ett år längre än föregångaren Leader II.
Jag tackar kommissionens tjänstemän för deras tillmötesgående och samarbetsvilja och kollegerna i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för deras bidrag i form av ändringsförslag.
