# ID: svediakorp-gov396090
# author: Montfort (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Det är lyckosamt att det fanns ett så stort samförstånd i debatten om McNallys betänkande, som syftar till att utöka och underlätta kvinnors deltagande i yrken inom området för forskning och vetenskap.
I den här frågan vore det önskvärt att begreppet lika möjligheter får ett bättre genomslag i vardagen, och jag kan endast glädjas åt genomförandet av en politik som bidrar till att kvinnors legitima strävanden tillmötesgås: att få lika tillträde till vetenskapliga studier, att nå ansvarsposter som verkligen står i relation till deras resultat och förmåga, att se snabbt genomförda följdåtgärder som gör att de kan förena familje- och yrkeslivet.
Detta är en nödvändig realistisk och pragmatisk politik, vars syfte är att avskaffa konkreta hinder som har konstaterats vara obestridliga orsaker till denna ojämlikhet.
Men enligt vår mening måste den absolut ta avstamp i begreppet komplementaritet, vilket är det enda som kan rättfärdiga en viljestark politik i frågan.
Det är genom att respektera dessa värden, som verkligen innefattar en respekt för skillnader, och inte genom att luta sig mot ett påstående om en jämlikhet mellan könen - som i sig bär på motsägelser - som vårt reflektionsarbete och åtgärder måste koncentreras på i framtiden.
Det finns i alla fall ingenting som motiverar att man gör det enkelt för sig och bedriver en kvantitativ politik, dvs. att införa kvoter.
Det skulle strida mot det medborgarskapsbegrepp som ledamöterna i UEN-gruppen är särskilt måna om, och det skulle förmodligen få konsekvenser som står i motsats till dem som tycks eftersträvas i McNallybetänkandet, nämligen att kvinnor skall delta i yrken på området för vetenskap och forskning i proportion till deras värde.
Genom att kvinnorna får tillfälle att uppvisa sina verkliga förtjänster och så långt det är möjligt undanröja de hinder som är förknippade med deras särskilda villkor - dock inte inom ramen för en konflikt där de ger intryck av att angripa männens privilegier - kommer de att bevisa intresset av att underlätta utvecklingen av sina yrkeskarriärer, och därmed kommer de att uppnå en förändring av den balans som alltför ofta är till deras nackdel.
Eftersom Europaparlamentet har valt att rösta för en text som uttryckligen vädjar om en kvoteringspolitik, något som jag med stor beslutsamhet försökte kritisera i mitt yttrande, och trots att jag till stor del instämmer i de allmänna riktlinjerna, var jag tvungen att avstå från att rösta om betänkandet av McNally.
Andrabehandlingsrekommendation (A5-0006 / 2000) av Florenz
