# ID: svediakorp-gov396073
# author: Sacconi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 190
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Att den åtgärd vi diskuterar är viktig för miljön och industrin är uppenbart och någonting vi alla kan enas om.
Den gemensamma ståndpunkten är en godtagbar men mycket känslig och vansklig kompromiss, så mycket mer eftersom den medför ganska begränsade förbättringar om man inte skall äventyra hela direktivet.
Jag hävdar alltså att parlamentet inte kan utöva tvång och att det vore paradoxalt om det skulle göra det om en linje som innebär en minskning av åtgärdens miljökonsekvenser.
Jag påminner om att biltillverkarna har medgett att de kan leva med direktivet.
Kostnaderna är inte astronomiska: att återvinna en bil kostar mindre än 1 procent av nybilspriset.
Dessutom träder tillverkarnas ekonomiska ansvar inte i kraft förrän år 2006, när en stor del av dagens fordonspark inte längre finns på marknaden.
För de återstående fordonen kan man också införa en slags ansvarsfördelning, såsom föreslås i Langes ändringsförslag 44 och 45, de enda jag tycker är förenliga med balansen i den gemensamma ståndpunkten och med de aktuella erfarenheterna i somliga länder, och som därför är värda att stödja.
