# ID: svediakorp-gov395996
# author: Marinho (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 643
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är inte säkert att den framtida revideringen av fördragen under regeringskonferensen kommer att öppna dörrarna till en revidering av gemenskapens rättsordning.
Idén att ta med den här frågan i den dagordning som vi i dag diskuterar har stått fast sedan toppmötet i Helsingfors, den försvaras fortfarande av en del medlemsländer och hålls levande i Europaparlamentet, där utskottet för rättsliga frågor enligt min mening håller på att förbereda ett högkvalitativt uttalande om rättsreformens beskaffenhet och räckvidd.
Nästa gång parlamentet lägger fram ett betänkande om regeringskonferensens förberedelse så är jag övertygad om att man på grund av tre, som jag ser det, förenliga skäl med eftertryck kommer att ta upp frågan på nytt: Därför att rättvisa behöver skipas på kortare tid, därför att den rättsliga grunden för området för frihet, rättvisa och säkerhet måste skapas och till sist därför att sättet att se handel och ekonomi inom det europeiska området måste förändras genom att medborgarna övertygas om att de är en del av gemenskapsrätten som, baserad på en demokratisk lag och på domstolarna, respekterar de grundläggande etiska och juridiska värdena samt värnar om deras intressen, även om den nationella lagen inte är tillräcklig för att kunna garantera obegränsat medborgarskap.
Sanningen är att de förutsättningar som rättfärdigar en djupgående reform av gemenskapens rättssystem i dess helhet är också de som kan rättfärdiga en eventuell reform av Förstainstansrätten som vi i dag har uppe till behandling, men med en annan rättslig grund, det vill säga Amsterdamfördragets grund.
Det är i första hand två eller tre anledningar som legitimerar detta och som jag tänkte nämna: en bristande jämvikt mellan ett ökat antal rättsprocesser och den tekniska och mänskliga kapaciteten vid Luxemburgs domstolar, en rigorös skyldighet att erbjuda processuell flerspråkighet, ett korollarium till respekten för språk och nationella rättsliga traditioner, och till sist det faktum att domstolen - Förstainstansrätten - är enda instans för ekonomiska tvister där medborgare och företag kan anföra besvär mot myndighetsbeslut som påverkar dem.
Förslaget om att utöka antalet domare till 21 är därför helt och hållet berättigat, vilket till syvende och sist har att göra med domstolens effektivitet, samtidigt som man underlättar inrättandet av två extra salar för överläggning av information med vardera tre domare.
Den andra reformen har att göra med Förstainstansrättens utvidgade befogenheter, dit man hittills bara har kunnat kanalisera privatpersoners överklaganden och som nu också öppnas för medlemsstaternas besvärsskrifter.
Det som står på spel är ländernas möjlighet att överklaga ärenden som berör transportpolitik, konkurrensregler tillämpliga på företag, statligt stöd, åtgärder för handelsskydd, nyttjande av medel och andra åtgärdsprogram där hänsyn tas till beviljandet av finansiellt gemenskapsstöd, i första hand medel som berör unionens budgetmissbruk.
När möjligheten att överklaga till Förstainstansrätten öppnas för medlemsstaterna, där man nu kan processa om samma sak som en privatperson, kommer domstolen att få veta vilka överklaganden varje medlemsstat har gjort, vilket innebär att länderna och privatpersonerna blir jämlika i domstolens ögon.
Herr talman, man kan säga, menar några, att reformen är ytlig, men reformen är möjlig och grundar sig på normer som är tillämpliga i enlighet med Amsterdamfördraget.
I grund och botten är det ju faktiskt den som förutsågs och begärdes av gemenskapernas domstol, oberoende av regeringskonferensen och på grundval av nu gällande fördrag.
Eftersom kommissionens bifall var stort så lutar jag åt att parlamentet kommer att samtycka till de här två reformförslagen, ge domstolen sin röst och det enda som sedan fattas är att hoppas att också rådet gör detsamma.
Det är min slutgiltiga röst, måtte domstolen använda sin nya makt på bästa sätt, de nya befogenheter som parlamentet till sist gav den.
