# ID: svediakorp-gov395986
# author: Wieland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 733
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
PPE-gruppen kommer med stor majoritet att rösta för ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och även den ändrade versionen under morgondagen.
Jag vill i mina utlägg inskränka mig till två betänkanden.
Det ena gäller frågan om vad detta direktiv över huvud taget skall verka för - verka för i dess egentliga betydelse.
Vi har för det första näringslivets och även de enskildas intressen.
I mina inlägg utgår jag till att börja med från att det handlar om en rättskaffens och rejält arbetande enskild.
För det andra har vi medlemsstaternas intressen, som med tanke på dem som berörs kanske också måste utgå från att det föreligger ett worst case.
Om vi tänker på den ena ytterligheten, medlemsstaternas intressen, så finns det säkert goda anledningar att sätta hindren för detta EG-kort relativt högt.
Sedan finns det anledning att trots detta EG-kort på ett tidigt stadium införa anmälningsplikt.
Om jag tänker på den andra ytterligheten, alltså så få hinder som möjligt, då riskerar jag att jag i fråga om detta förfarande över huvud taget inte kommer att få uppleva någon lagstiftning, eftersom medlemsstaterna då inte kommer att godkänna direktivet.
Resultatet blir alltså antingen att jag visserligen har ett direktiv för EG-kortet för tillhandahållande av tjänster, men, eftersom hindren för näringslivet är mycket höga, i själva verket inte har något EG-kort för någon.
I det andra fallet har jag inte alls något direktiv.
Ingetdera resultatet är tillfredsställande.
Kanske är detta också anledningen till, som man hör sägas, att förhandlingarna har hakat upp sig även i rådet.
Nu har vi försökt att åstadkomma ett mellanting mellan det ena intresset - ordre public - och det andra intresset, och att finna en så lätt lösning som möjligt.
Vi vill ha en lösning där vissa hinder för näringslivet byggs upp, men där man sedan, när dessa hinder övervunnits, uppnår en så smidig hantering som möjligt.
Vi vill därför att EG-kortet för tillhandahållande av tjänster begärs för en eller flera medlemsstater.
Om ett företag i Frankrike säger att man har en medarbetare som ständigt måste arbeta i Danmark och bara i Danmark, då skall detta EG-kort för tillhandahållande av tjänster också bara begäras för Danmark.
Då kommer de byråkratiska hindren för detta att vara lägre.
Som en motåtgärd vill vi dock att det inte längre skall finnas några fler tidiga anmälningsplikter, utan att arbetstagaren enbart skall ha med sig anledningen till arbetena i den andra medlemsstaten, till exempel i form av det avtal som ligger till grund för dem.
Därför måste jag också säga att jag till slut uttalar mig för ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor.
Kanske finns det också hos kommissionen fortfarande kvar en viss rest av missuppfattning.
Vi vill att man uppnår en helt flexibel lösning.
Om en medlemsstat förklarar att man plötsligt har problem, eftersom personen har begått en stöld, man har problem, och detta EG-kort för tillhandahållande av tjänster är utställt för ens land, då kan det enskilda landet av de anledningar som finns i detta direktiv i viss mån dra tillbaka giltigheten för EG-kort, på ett flexibelt och intelligent sätt.
Låt mig också helt kort gå in på en annan sak.
De flesta som hittills befattat sig med direktivet är jurister.
Vi vet alla att det fortfarande finns olika beståndsdelar i fördraget, delvis mycket gamla beståndsdelar i fördraget, som fortfarande heter EG.
Vi vet att detta direktiv baserar sig på EG-rätt och inte på EU-rätt.
Men före valet verkade vi - rådet, kommissionen, parlamentet, pressen, fackföreningarna, organisationerna - för att detta Europa skall bli mer förståeligt för medborgaren.
Vi har ansträngt medborgarna genom att ändra EEG till EG till EU.
Nu har man förstått EU.
Vi gör oss själva och medborgaren en otjänst om vi nu döper den produkt som vi ger ut till EG-kort för tillhandahållande av tjänster och inte till EU-kort för tillhandahållande av tjänster.
För medborgaren är EU-världen intressant, det är den som gäller för honom.
Jag ber rådet och kommissionen att gå i den riktningen.
