# ID: svediakorp-gov395958
# author: Leinen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 663
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Jag är ense med min medföredragande Dimitrakopoulos om att den dagordning man beslutade om i Helsingfors inte räcker till för att behärska de utmaningar som en utvidgning med 13 nya stater innebär.
Enligt vår åsikt skulle en minireform innebära att vi går miste om en chans.
Minireformen skulle också äventyra Europeiska unionens stabilitet.
Att Europeiska unionen på så vis skulle äventyras genom att den tänjs ut för mycket och fördjupas för litet kan och får Europaparlamentet inte acceptera.
Vi vill här än en gång erinra regeringarna om att parlamentet måste ge sitt godkännande innan en ny medlem tas upp i unionen.
Detta beslut om utvidgningen kommer parlamentet säkerligen också att fatta i ljuset av resultaten från denna regeringskonferens.
Vi fastslog den 18 november 1999 hörnstenarna i vår dagordning för denna regeringskonferens 2000.
Jag vill bara än en gång nämna några punkter: Föreskrifter för ett förstärkt samarbete med dessa 20 och 25 medlemsländer, integrationen av säkerhets- och försvarspolitiken inom gemenskapens ram, införlivandet av stadgan för de medborgerliga rättigheterna i det nya fördraget, en konstitutionalisering av unionen genom att man delar upp fördragen i en grundläggande del och en andra del, reformen av artikel 48, så att parlamentet vid kommande ändringar i fördraget också faktiskt får delta jämställt vid sådana förhandlingar, och - det vill jag också nämna - en stadga för europeiska partier, så att nästa Europaval verkligen gäller europeiska frågor och inte blir någon nationell inrikespolitisk uppgörelse.
Slutligen också stärkandet av institutioner och instrument för gemenskapens ekonomiska och sociala politik samt sysselsättningspolitik som jämvikt till den europeiska integrationen av valutan och de gemensamma pengar, som vi ju redan har beslutat om.
Vid sidan av en utvidgad dagordning vill vi också ha en förbättrad metod för utarbetandet av detta nya Europafördrag.
För medborgarnas skull måste det garanteras en större öppenhet i den politiska processen under regeringskonferensen.
Därför kräver vi ett omfattande deltagande från parlamentets sida på alla nivåer.
Unionen har en dubbel legitimitet, den är en union av stater, men också en union av folk.
Det vore på tiden att detta också finner sitt uttryck i metoden för att utarbeta ett nytt fördrag.
Företrädarna för Europaparlamentet bör då också verkligen delta i den grupp som förbereder det, både på ministernivå och på Europeiska rådets sammanträde, såvitt detta råd ägnar sig åt regeringskonferensen.
Regeringarna har beslutat att öppna denna regeringskonferens den 14 februari.
Parlamentet kommer i morgon under detta minisammanträde att avge sitt yttrande och därigenom skapa förutsättningar för regeringskonferensen att börja.
Jag vill inte dölja att många kolleger hellre skulle ha väntat tills vi fått en rapport från det portugisiska ordförandeskapet efter dess besök i huvudstäderna, för att få veta om det finns någon rörelse eller dynamik för en utvidgad dagordning.
Men vi har förtroende för att det portugisiska ordförandeskapet, med det engagemang som det har visat här, vid toppmötet i mars i Lissabon kommer att föreslå ytterligare punkter för dagordningen.
Vi ber regeringarna att följa detta förslag från det portugisiska ordförandeskapet.
Såtillvida finns det här ett förtroendeförskott, och vi hoppas verkligen att vi inte blir besvikna om vi redan nu avger vårt yttrande utan att exakt känna till vad som nu finns i fråga om ny dynamik och vilka de ytterligare punkterna på agendan kommer att bli.
Det yttrande som vi lägger fram för er är en tydlig signal till regeringarna att inte missa den sista chansen att före utvidgningen genomföra en ambitiös reform av EU och höja acceptansen för detta nästa Europafördrag, där det finns en större öppenhet och där parlamentets fullständiga deltagande garanteras.
Även jag vill tacka det portugisiska ordförandeskapet, och tacka kommissionär Barnier för samarbetet.
Jag ber om stor samstämmighet här i parlamentet för att godkänna vårt yttrande.
