# ID: svediakorp-gov395939
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 688
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Jag vill börja med att säga att jag är glad att få lägga fram detta meddelande om tillämpning av försiktighetsprincipen, och det har författats tillsammans med David Byrne och Erkki Liikanen.
Försiktighetsprincipen är inte ett nytt koncept.
Den har tillämpats av gemenskapen ganska länge nu på en rad politikområden som miljö, folkhälsa, djur- och växtskydd och den nämns uttryckligen i miljöbestämmelserna i EG-fördraget efter Maastricht.
Den återfinns även i en rad internationella texter, till exempel Rioförklaringen och allra senast i biosäkerhetsprotokollet.
Innebörden i försiktighetsprincipen är uppenbar.
Den handlar om att vidta åtgärder på ett bestämt politikområde när den vetenskapliga delen inte är klarlagd, men där det finns skälig grund till oro för att de potentiella riskerna är tillräckligt stora för att kräva åtgärder.
Tillämpningen av försiktighetsprincipen har emellertid fått en ökad uppmärksamhet under senare år.
Händelser som BSE och dioxinkrisen har stimulerat till en växande offentlig debatt om vid vilka omständigheter försiktighetsåtgärder är berättigade och nödvändiga.
Med hänsyn till detta ökande intresse ansåg därför kommissionen att det skulle vara lämpligt att lägga fram ett meddelande för att fastslå kommissionens ståndpunkt om användningen av försiktighetsprincipen.
Det finns två huvudsyften med meddelandet.
Dels att förklara på ett tydligt och konsekvent sätt hur kommissionen tillämpar och avser att tillämpa försiktighetsprincipen i sin riskbedömning, dels att fastställa riktlinjer för dess tillämpning baserade på motiverade och konsekventa principer.
Vi hoppas också att meddelandet skall bidra till att skapa en bättre allmän förståelse för hur risker skall hanteras och att skingra farhågor om att försiktighetsprincipen skulle kunna användas på ett godtyckligt sätt eller som en förvrängd form för skyddstullar.
Kommissionens utgångspunkt för att tillämpa försiktighetsprincipen är behovet att garantera en hög skyddsnivå på områdena, miljö, folkhälsa, djur- och växtskydd.
Naturligtvis kan denna målsättning inte användas för att rättfärdiga irrationella eller godtyckliga åtgärder, men det innebär att åtgärder fortfarande kan vidtas även i situationer där vetenskapen är oklar.
Medan försiktighetsprincipen inte innebär att man gör politik av vetenskap, vilket några har velat göra gällande, för den oss fram till vägskälet mellan vetenskap och politik.
Det inledande beslutet att tillämpa försiktighetsprincipen beror till stor del på den skyddsnivå som eftersträvas och den risknivå som beslutsfattare är beredda att godta för samhället.
Den är därför politisk till sin natur.
De åtgärder som senare kan vidtas måste självklart följa de allmänna principer som tillämpas för hantering av risker och riktlinjerna för att tillämpa försiktighetsprincipen är därför den viktigaste delen i dokumentet.
De åtgärder som vidtas skall stå i proportion till den valda skyddsnivån - det vill säga, vi använder inte en hammare för att knäcka en nöt.
De måste vara icke-diskriminerande i sin tillämpning, det vill säga, åtgärder bör inte skilja sig på grundval av geografiskt ursprung.
Och de måste överensstämma med redan vidtagna åtgärder.
Exempelvis om en produkt har blivit godkänd, bör likartade produkter också godkännas.
Åtgärder baseras på en granskning av eventuella fördelar och kostnader för åtgärder eller brist på åtgärd; det vill säga åtgärderna skall vara kostnadseffektiva och kunna utvärderas mot bakgrund av ny vetenskaplig information och klart fastslå vem som är ansvarig för att lägga fram de vetenskapliga bevis som krävs för en mer djupgående riskbedömning, det är bevisbördan.
Alla dessa element skall tillämpas kumulativt.
Det är också viktigt att komma ihåg att det finns ett brett urval av åtgärder som kan vidtas vid tillämpning av försiktighetsprincipen.
Till exempel ett forskningsprogram, allmänna informationskampanjer, rekommendationer och så vidare.
Att tillämpa försiktighetsprincipen medför därför inte automatiskt ett förbud.
Det första meddelandet är inte avsett att bli det slutgiltiga ordet i denna fråga.
Men det är första gången som kommissionen har lagt fram ett strukturerat dokument om principen och dess tillämpning.
Genom att fastlägga någorlunda detaljerat hur kommissionen tillämpar och avser att tillämpa försiktighetsprincipen hoppas vi kunna klargöra situationen på gemenskapsnivå och att medverka i den pågående debatten på europeisk och internationell nivå.
