# ID: svediakorp-gov395825
# author: Gröner (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 926
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman!
Jag vill inledningsvis rikta mitt tack till McNally som på grund av brådskande förpliktelser inte kunde närvara för att själv presentera sitt betänkande här i dag.
Kvinnor och vetenskap - mobilisering av kvinnor i den europeiska forskningens intresse.
Meddelandet inriktas mot två mål: Det ena är att stimulera till diskussion medlemsländerna emellan och att understödja de bästa metoderna för att hjälpa fram kvinnor på områdena vetenskap och teknik.
Det andra är att öka antalet kvinnor som deltar i de forskningsuppgifter som backas upp av unionen, varvid hänsyn tas till åtagandena i unionsfördraget om att skapa lika möjligheter för alla och att höja kvalitén på forskningen, dvs. att driva igenom gender mainstreaming.
Området forskning och teknik är trots allt efter jordbruk och strukturfonder det tredje starkaste området i EU-budgeten.
Vi välkomnar kommissionens meddelande och dess mål samt uppmanar medlemsländerna att tillsammans med kommissionen fortsätta att eftersträva jämställdhet och samarbete.
Vi uppmanar kommissionen att plocka fram liknande och bättre fakta på området kvinnor och vetenskap, att dra upp riktlinjer och föreslå ytterligare åtgärder för att om två år lägga fram en särskild rapport för oss här i parlamentet.
Kommissionen fortsätter sitt arbete för bättre jämförelse mellan sakuppgifterna och vetenskapskvinnorna, kommissionen vill anordna möten med relevanta parter liksom sammanföra de nationella tjänstemännen och vetenskapskvinnorna och alla inblandade i två större konferenser.
Föredraganden välkomnar uttryckligen de åtgärder ur femte ramprogrammet för forskning som nu har vidtagits för att öka antalet kvinnor som deltar och kravet på att andelen kvinnor skall ligga på 40 procent såväl när det gäller Marie Curie-stipendierna som i alla rådgivande organ, liksom de åtgärder som redan föreslagits för det sjätte ramprogrammet för forskning.
Den kvinnliga underrepresentationen inom vetenskaplig forskning har en lång tradition, och det har krävts en hård kamp av kvinnorörelsen för att nå dit man har nått.
I början av århundradet fick de första europeiska kvinnorna besöka ett universitet i Finland.
Ändå är universiteten ännu i dag högborgar av manlig dominans.
I dag är nästan hälften av de studerande kvinnor.
I mitt hemland Tyskland var kvinnorna 1995 för första gången i majoritet på grundkurserna.
För alla studerande är det europeiska genomsnittet 103 kvinnor på 100 män.
Tyskland ligger här på jumboplats i EU med 77 kvinnor på 100 män.
Förvisso slutför fler kvinnor än män sina utbildningar, närmare bestämt i förhållandet 110: 100.
I Tyskland och på Irland underskrids dessa siffror.
Vid studievalet finner man nu två tredjedelar av de kvinnliga studenterna inom språkvetenskap och humaniora; för naturvetenskap måste det ges många fler impulser.
Sinnet för det naturvetenskapliga och tekniska måste väckas i föräldrahemmet och stöttas allmänt av utbildningen, i skolan, på dagis, överallt, och här måste man även slå in på nya vägar.
Samundervisning är inte alltid den enda vägen, även en undervisning uppdelad mellan flickor och pojkar kan ge en impuls just i de naturvetenskapliga och tekniska ämnena.
Kvinnors växande kvalifikationer har dock inte slagit igenom på det vetenskapliga området: vid tillsättandet av poster vid högskolorna kan man nu liksom tidigare konstatera att situationen är katastrofal, antalet ordinarie professurer ligger i unionen på 5 procent, det är en obetydlig ökning jämfört med början av 1900-talet.
Kvinnors jämställdhet inom vetenskapen måste dock leda till att kvinnors innehållsliga inflytande ökar.
Kvinnor och genusforskning är att betrakta som grundforskning, vilken är enormt viktig för Europeiska unionen.
Med hjälp av nya instrument som medlemsländerna är tvungna att utveckla måste den outnyttjade potentialen hos alla kvinnor ökas i forskning och undervisning, och utbytet av erfarenheter främjas.
Nätverk av vetenskapskvinnor måste understödjas och innovativa projekt främjas och byggas ut.
Så kan man exempelvis påvisa ett ökat antal kvinnor inom naturvetenskaperna i Spanien och Italien.
Detta måste undersökas mer noggrant.
Exempel kan man finna också i Tyskland: Under Expo 2000 i sommar kommer ett internationellt kvinnouniversitet för teknik och kultur att äga rum under 100 dagar i Hannover.
Tusen blivande vetenskapskvinnor och 100 kvinnliga professorer arbetar där med ett tvärvetenskapligt forskningsorienterat program på sju projektområden: intelligens, information, kropp, vatten, stad, arbete och migration.
Dessa värdefulla erfarenheter måste samordnas och utvärderas noggrant, och sedan måste beslut fattas om huruvida universitetet kan fortsätta drivas som virtuellt campus med hjälp av modern informationsteknik.
Som medgrundare till kvinnouniversitetet är jag övertygad om att denna think tank kan ge en hint om lösningen på många av våra problem.
EU får med tanke på den europeiska forskningen och dess ställning i globaliseringens tecken inte försitta några chanser.
En chans kommer FN-konferensen Peking + 5 att ge vid halvårsskiftet i New York.
Här kommer man att granska resultaten av uppnådda eller också missade mål.
Genom att de politiskt ansvariga i Europeiska unionen, i alla medlemsländer, agerar konsekvent skall vi komma dithän att vi tillsammans med ledningen för högskolorna, med utskotten vid forskningsinstitutionerna liksom med näringslivet kan utföra riktade strukturella förändringar av ramvillkoren och inleda en förvandlingsprocess som skall utföra gemenskapsuppgiften jämställdhet, så som det föreskrivs oss i Amsterdamfördraget.
Vår framtid kommer - som föredraganden McNally så riktigt säger i sin analys - att finnas på 2000-talet.
Det går inte med något slags smink.
Här måste vi skapa djärva vändpunkter.
Än en gång hjärtligt tack till föredraganden McNally!
