# ID: svediakorp-gov395817
# author: Berlato (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 585
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag företräder en ståndpunkt som jag delar med Nobilia, tillsammans med vilken jag ingår i en speciell grupp inom UEN-gruppen.
Vi anser att det problem som tagits upp av Palacio förmodligen är ett av de viktigaste problem som den inre marknaden står inför.
Lagstiftningen på detta område är bristfällig och senfärdig och i stället för att erbjuda konsumenterna en grundsäkerhet och ett enhetligt rättsligt skydd, så lämnar den stora marginaler för ogrundat godtycke och oklarheter.
Detta gäller utan tvekan det område frågeställaren angav som ett exempel - den elektroniska handeln - och i samband därmed försäljningsmetoderna, köparens rättigheter, möjligheterna att få rättelse och också de olika skattesatser som tillämpas på själva försäljningen.
Men problemet kommer även att beröra oräkneliga andra områden: till exempel elektroniska komponenter, där produktionen kan ske i flera olika länder, även utanför gemenskapen, lagring och / eller anbringandet av varumärket kan ske i en medlemsstat och slutmonteringen i en annan.
Problemet gäller inte så mycket de olika komponenterna pålitlighet och om man respekterar lagstiftningen i import- eller tillverkningslandet, utan snarare hur de i sin helhet ger en ökad flexibilitet.
Detta är synpunkter som får ett kraftfullt stöd inom Europeiska unionen, framför allt om de länder där produktens slutlige konsument är bosatt, i avsikt att uppnå en bättre konkurrenskraft för de ekonomiska aktörer som verkar inom landet, har inrättat ett system med ursprungsbeteckningar som utgår från klart angivna egenskaper som bestämts tidigare och som går utöver det som bestämts av unionen.
Detta är något som framför allt förekommer inom livsmedelsproduktionen, där problemet, som framför allt rör ursprungslandet, som en följd av de undantag som medlemsstaterna beviljats i detta avseende, i första hand uppkommer i samband med den information som skall lämnas på etiketten till den produkt som är avsedd att gå till den slutlige konsumenten.
Det är uppenbart att en sådan situation inte bara skapar obeslutsamhet och osäkerhet utan samtidigt ändrar konkurrensförhållandena till nackdel för de små och medelstora företagen, inte när det gäller respekten för den ena eller andra nationella lagstiftningen, utan när det gäller de försämrade möjligheter de får på grund av brister i gemenskapslagstiftningen.
Det är också uppenbart att om dessa nackdelar för de små och medelstora företagen får fortsätta kan man frukta återverkningar på sysselsättningen, som man inte kan undvika vare sig genom att förenkla de administrativa rutinerna eller genom att minska företagsbeskattningen, eller genom att engagera arbetsmarknadens parter och deras resurser.
Detta innebär att man vid sidan om arbetet med att utarbeta särskilda förordningar för de produkter och de speciella förhållanden som angetts ovan, också måste förstärka den gemensamma vision och lagstiftningsfilosofi som krävs för att skapa ett riktigt regelsystem för den inre marknaden, ett regelverk som kan bli en effektiv referenspunkt och skapa trygghet för medlemsstaterna och för alla ekonomiska aktörer.
Avslutningsvis anser vi att det vid sidan om den kontroll av fragmenteringsgraden som kommissionen genomfört - ett verkligen berömvärt arbete när det gäller tillnärmningen av den nationella lagstiftningen - så måste man även göra alla ansträngningar för en korrektare tillämpning och en snabbare överföring av det mandat som rådet i Wien gav, och som sedan dess understrukits just när det gäller den inre marknaden, för att förbättra den europeiska ramlagstiftningen och konkurrenskraften, något som mycket väl kan få åtföljas av undanröjda handelshinder och en effektivare administration.
