# ID: svediakorp-gov395814
# author: Berger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 570
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionär!
Vi fortsätter i dag debatten om en balanserad strategi för den inre marknaden och rättsskydd för konsumenter på grundval av en muntlig fråga som framför allt behandlar motsättningen mellan principen om ursprungsland på den inre marknaden och principen om bestämmelseland i konsumentskyddet.
För muntliga frågor är dylika avkortningar oundvikliga.
Jag anser dock - vilket debatten hittills också har visat - att diskussionen om dessa bägge principer egentligen inte leder oss vidare här, särskilt inte när det handlar om att finna en lämplig rättslig ram för trafiken med elektronisk handel.
Det är med rätta man befarar - det medges - att konsumenternas möjlighet att i hemlandet väcka åtal enligt inhemsk lag kan ha en hämmande eller rentav avskräckande inverkan på etableringen av den elektroniska handeln.
Samtidigt vet vi emellertid också att möjligheten att väcka åtal på nationell bas ofta bara är en teoretisk möjlighet som inte utnyttjas.
Än mindre kan vi begära att konsumenterna skall behöva väcka åtal i leverantörens ursprungsland med följden att leverantörerna slår sig ned i de medlemsländer som har sämst villkor för konsumentskydd och där det svagaste rättsskyddet för konsumenterna anammas.
Det nödvändiga förtroendet från konsumenterna, vilket den elektroniska handeln ju också behöver för att utvecklas, blir säkerligen inte starkare av detta.
Därför tror jag egentligen inte att vi är hjälpta av vare sig den nya artikeln 15 i förordningen som sådan eller av dess begränsning till offline-affärer.
Vad vi saknar är system för biläggande av tvist utom rätta och metoder för att snabbt klara upp alla berömda small claims.
Därför välkomnar jag verkligen de åtgärder som kommissionen har föreslagit i sitt meddelande om framtida strategi, i synnerhet bidraget med initiativ till metoder om biläggande av tvist utom rätta, vilka tillämpas online, och till en ny grönbok om konsumenternas möjligheter när det gäller lag och rättsliga medel.
Dock anser jag att det också borde vara möjligt att tillsammans med de europeiska bankerna och kreditkortsleverantörerna utveckla en säker elektronisk penningtrafik liksom gireringssystem som möjliggör elektroniska steg för steg-affärer.
Även ett förstärkt samarbete mellan konsumentskyddsorganisationerna och gränsöverskridande befogenheter för dessa konsumentskyddsorganisationer skulle i slutändan vara oss mer behjälpliga i vardagen än en teoretisk tvist mellan bestämmelselands- och ursprungslandsprincipen.
När nu kommissionens preliminära förslag till ny förordning har kritiserats här vill jag med eftertryck påpeka att jag håller kommissionens tillvägagångssätt för korrekt.
Redan nu regleras i artikel 13 i konventionen hur domstols behörighet för konsumenter ser ut, redan nu tenderar den huvudsakliga åsikten bland jurister vara att detta gäller även för handel online.
Kommissionen ändrar här alltså ingenting i det aktuella rättsliga läget.
Och enligt artikel 95.3, måste kommissionen som bekant utgå från en hög konsumentskyddsnivå.
Därför anser jag att kommissionen har agerat riktigt med sitt förslag.
Vi i den socialistiska gruppen stöder även förslagen från Wallis i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, som har föreslagit ett par ändringar i förslaget till förordning, men som även insisterar på att vi skall komplettera det aktuella systemet för att få fram nya metoder.
Jag vill avslutningsvis tala för min grupp och säga att det för oss är tänkbart att övergå till principen om ursprungsland endast om detta åtföljs av kravet på stärkt rättsskydd för konsumenten via nya metoder som ger möjlighet till rättsligt skydd.
