# ID: svediakorp-gov395777
# author: Maat (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det här är faktiskt tredje gången på ett halvår som vi måste fästa komissionens uppmärksamhet på Moluckerna.
Vi är missnöjda med komissionens hittills mycket begränsade reaktioner.
Våldsamheterna på Moluckerna började redan förra året.
Inledningsvis stod de i skuggan av det som hände i Östtimor men det gör inte situationen på Moluckerna mindre allvarlig.
I oktober talade vi om hundratals döda.
Nu, tre månader senare, är det tal om tusentals döda och ännu fler skadade och flyktingar.
Naturligtvis är orsakerna av olika art.
Området har blivit ekonomiskt försummat under Suhartus regim och den regimen har också bidragit till att en betänklig migrationspolitik förs.
Det som emellertid är allvarligare är att det nu finns provokatörer, precis som i Östtimor, som uppviglar befolkningen mot varandra och att militären, tyvärr, spelar en betänklig roll.
Det senare bekräftades också i går i en intervju med president Wahid på den nederländska televisionen, där han sade att även militären uppvisar ett beteende som är klandervärt.
I vår resolution riktas kritiken med eftertryck inte på den nya regeringen i Indonesien.
Den gör ärligen sitt bästa för att återupprätta demokratin och göra något åt kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.
Det onda i Indonesien verkar mer ligga hos aggressiva muslimorganisationer och provokatörer från militären.
Vad kan Europeiska unionen göra?
Till att börja med skulle den kunna framföra en varning, såsom även Holbrooke har gjort, om att en statskupp av militären i Indonesien inte kommer att tolereras.
För det andra skulle en oberoende undersökningskommission kunna tillsättas och skickas till Indonesien, helst med ett mandat från FN, för att utreda vad som har hänt under de senaste månaderna.
Samtidigt skulle en förlikningskommitté kunna skickas till området för att försona muslimer och kristna med varandra.
President Wahid har redan bett om det och även nämnt ett namn.
Det skulle vara bra om Europeiska unionen stödde ett sådant initiativ.
Det behövs naturligtvis mycket mer hjälp än den som nu ges.
Avslutningsvis skulle jag vilja peka på att vapenembargot måste förlängas.
Det finns det all anledning till så länge militärens roll är så tvivelaktig.
Jag vill påpeka att striderna och våldet på Moluckerna redan har hållit på alldeles för länge.
I Nederländerna finns en stor gemenskap med rötter i Moluckerna.
Det är en europeisk gemenskap och av det skälet kan Europeiska unionen inte blunda för problemen på Moluckerna.
Vi uppmanar rådet och kommissionen att visa mycket mer handlingskraft än de visat hittills.
