# ID: svediakorp-gov395683
# author: Rovsing (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 474
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag tackar föredraganden för upplägget, vilket jag fullständigt stöder.
Jag tackar för ett gott samarbete mellan grupperna, genom vilket vi nått fram till kompromisser som jag tycker är ansvariga, korrekta och lämpliga.
Vi står därför bakom dem i vår grupp.
Varför befattar vi oss med detta?
Ja, för att säga det mycket kortfattat handlar det alltså om att begränsa det utsläpp av koldioxid som härrör från människors handlingar.
Vi vet att efterhand som man får en högre levnadsstandard i Asien, kommer 1,4 miljarder kineser och 1 miljard indier att börja använda mer och mer energi och detta betyder att deras energiförbrukning från nuvarande 10 procent av EU: s genomsnittliga energiförbrukning kommer att öka våldsamt, när de efterfrågar vanliga, grundläggande bekvämligheter som t.ex. varmvatten och kanske också luftkonditionering, transporter och en modern industri.
I Rio åtog vi oss att skydda klimatet.
Genom detta dokument uppfylls detta syfte till fullo.
Vi kan se att av den koldioxid som härrör från människors handlingar, kommer 30 procent från elproduktionen.
Och 35 procent av all energianvändning i EU kommer från elektricitet.
De långa, raka lysrören står i EU för 53 procent av elförbrukningen till belysning.
Och om vi lyckas genomföra det enligt planering, kommer vi år 2020 att spara 6 miljoner ton koldioxidutsläpp per år.
Vi kommer att spara 10 procent av elförbrukningen till lysrörsbelysning, och i pengar räknat blir det en besparing på 250 miljoner euro per år.
Detta förslag kan alltså få ganska avsevärda effekter på klimatet och på ekonomin och genom att vi genomför det enligt förslaget, ger vi vår industri lång tid att ställa om sig.
Turmes tog upp detta och jag kan påminna mig om att i varje fall sedan 1992 har industrin känt till att runt år 2009 kommer magnetiska förkopplingsdon mer eller mindre att vara förbjudna.
Så det är inget nytt i det vi genomför.
I den kompromiss vi har utarbetat har vi varit överens om att genomföra en effektivisering.
Vår vilja har varit att skydda klimatet.
Vi har velat erhålla ekonomiska fördelar och vi har velat se till att det gradvisa borttagandet som sker inte belastar vanliga konsumenter i vanliga hem onödigt mycket vad gäller investeringar, som inte kan återbetalas, samtidigt har vi sett till att vi i den nordliga delen av unionen, i norra Finland, i norra Sverige, i norra Norge, på Grönland och andra platser där elektroniska förkopplingsdon inte fungerar, kan fortsätta att använda magnetiska förkopplingsdon.
I det stora hela är det ett lysande förslag och jag rekommenderar att vi allihop ställer oss bakom det, just som avtalats i grupperna, och stöder det.
