# ID: svediakorp-gov395682
# author: Turmes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 582
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, fru kommissionär, ärade kolleger!
Varför ett europeiskt direktiv om effektiviteten i lysrör?
Vi använder årligen 130 miljoner sådana lysrör i de 15 EU-länderna, i synnerhet i kontorsbyggnaderna, där två tredjedelar av ljuset numera kommer från lysrör.
1992 genomförde Europeiska kommissionen med anledning av konferensen i Rio en undersökning om vilka konkreta åtgärder man i våra länder kan vidta för att skydda klimatet.
Då upptäcktes att en av least-cost-åtgärderna inom EU skulle vara effektivare lysrör.
Man skall vara medveten om att dessa lampor lyser tio timmar per dag, fem till sju dagar i veckan, 50 veckor per år och under många år och att även en mycket liten effektivitetsskillnad - om den så bara är på tre eller fem watt - under årens lopp gör väldigt mycket för elförbrukningen.
Kommissionen inledde 1993 förhandlingar med CELMA, sammanslutningen för belysningstillverkare, och genomförde 1996 en studie för att skapa en vetenskaplig bas för ett beslut.
I denna studie från 1996 kalkyleras det med ett flertal scenarier, och det mest långtgående scenariot, enligt vilket alla magnetiska förkopplingsdon så småningom helt försvinner från marknaden och the best available technology, de elektroniska förkopplingsdon som i dag innehar 20 procent av marknaden, dominerar hela marknaden, skulle innebära 250 terawattimmar, 250 miljarder kilowattimmar för det sammantagna EU-området.
Jag kommer från Luxemburg.
Luxemburgs totala elförbrukning - för industri, hushåll, kontorsbyggnader - uppgår till 6 terawattimmar per år.
Med hjälp av direktivet skulle vi alltså årligen kunna spara dubbelt så mycket som Luxemburgs totala elförbrukning, dvs. det är inte så irrelevant som det kan tyckas vid en första anblick.
Kommissionen lade 1999 fram en proposition.
I förslaget lägger man sig rentav under minimiscenariot i studien som kommissionen själv gav i uppdrag 1996.
Detta beror på att phasing out-momentet inte genomförs konsekvent för alla magnetiska förkopplingsdon och att olika magnetiska don därmed skulle bli kvar på marknaden, och att vi sparar in 100 miljarder kilowattimmar mindre under de kommande åren.
Därför bör vi som parlament förbättra kommissionens proposition.
Det finns ekologiska argument, vilka jag redan har åberopat.
Det finns dock även ett tekniskt, finansiellt argument.
Industrin själv har på grundval av det aktuella lagförslaget från kommissionen försökt uppskatta vilka investeringssignaler som ges till marknaden för förkopplingsdon och slagit fast att 50 procent av förkopplingsdonen om 5-8 år därmed skulle komma från de bästa magnetiska förkopplingsdonen, dvs. att vi egentligen ger en felaktig signal till marknaden.
I stället för att styra in hela investeringsvolymen på the best available technology, de elektroniska förkopplingsdonen, skulle en stor del av investeringarna gälla den näst bästa tekniken.
Man kan således föreställa sig att industrin, ifall man under de kommande 3-4 åren investerar i den näst bästa tekniken, om 5-6 år - då vi är på gång med en review - kommer att värja sig ännu mycket starkare än i dag mot att häva just dessa nyinvesteringar.
Och nu litet background för det internationella sammanhangets skull: I USA räknar man med en phase out av alla magnetiska förkopplingsdon fram till år 2010.
Vårt förslag - och här vill jag tacka skuggföredragandena från de andra partierna, McNally, Rovsing och Beysen - skulle inte innebära något annat än vad som redan är på gång i USA.
