# ID: svediakorp-gov395669
# author: Varela Suanzes-Carpegna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 416
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, ärade kollegor!
Jag tycker verkligen att det betänkande som utarbetats av föredragande Cunha är ett utmärkt betänkande, ett betänkande som kommer mycket lägligt, vilket var uppenbart i morse.
Jag tackar honom uppriktigt för detta.
Jag skall fatta mig kort.
Vi talar hela tiden om det rådande problemet mellan fiskeflottans storlek och befintliga fiskeresurser.
Vi talar om överkapacitet när det gäller fiske, överexploatering av resurser på grund av en överdimensionerad flotta.
Kommissionen igångsatte de så kallade fleråriga utvecklingsprogrammen inom fiskerisektorn (FUP) för att försöka få till stånd en jämvikt i nämnda relation.
Något som har visat sig är att FUP respekteras olika i olika länder.
En del har följt programmet till punkt och pricka med en minskning av sin flotta med upp till 40 procent, andra har inte uppfyllt några krav alls.
En del vägrar till och med att lämna uppgifter om hur programmet följs, och det allvarligaste av allt är att de som brister i sin fullgörelse också gör anspråk på att bli behandlade på samma sätt som dem som hårdnackat och smärtsamt har minskat sin fiskekapacitet med en påföljande ekonomisk och social uppoffring.
Därför är Cunhas betänkande viktigt och opportunt.
Här visar man kommissionen vilka de grundläggande problemen är: Projekt som är föga rigorösa, ojämn kontroll och framför allt bristande enhetlighet i de olika ländernas kriterier för att mäta sin flottas storlek.
Som om detta inte vore tillräckligt så informeras man i betänkandet om att effektiva påföljder för dem som brister i sin fullgörelse inte finns, något som till syvende och sist innebär att de mekanismer som skulle kunna vara användbara för det ändamål de skapades inte tjänar något till.
Därför måste kriterierna harmoniseras och vi måste effektivt bestraffa dem som inte fullgör sina åtaganden.
I Cunhabetänkandet nämns som exempel en minskning eller indragning - åtminstone temporär, om Fordbetänkandet godkänns - av kvoterna för det land som begått överträdelsen i fråga.
Vi får hoppas att parlamentet under plenarsammanträdet godkänner betänkandet, precis som det godkänts i fiskeriutskottet med de ändringsförslag föredraganden har hänvisat till, och att kommissionen och rådet verkligen noterar detta så att de kan ge ny styrka åt nyckelinstrumentet för att nå målen i gemenskapens nuvarande fiskeripolitik, det vill säga mål som baseras på en hållbar utveckling inom sektorn, vilket är vad vi från fiskeriutskottet vill se.
