# ID: svediakorp-gov395662
# author: Fraga Estévez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 730
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi står ännu en gång inför kommissionens rapport om resultatet av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna denna gång för år 1997.
Än en gång förvånas vi över hur kommissionen har kunnat basera en rapport på sådana meningslösa uppgifter som en del av medlemsländerna lämnat, något som enligt vår mening än en gång gör dokumentet i stort sett helt oanvändbart.
I rapporten kan man se att det finns fyra olika förhållningssätt när det gäller skyldigheten att följa det fleråriga utvecklingsprogrammet inom fiskerisektorn (FUP).
Några få skickar, förutom att följa de allmänna målen att rekonstruera flottan, harmoniserade uppgifter - så som gemenskapsnormerna kräver - kan man tillägga.
Andra, de flesta, fortsätter att skicka in uppgifter där bruttotonnage (BT) och bruttoregisterton (BRT) blandas ihop, vilket gör det mycket svårt att kontrollera hur minskningen av tonnage uppfylls.
I den tredje gruppen finns två länder som under inga omständigheter uppfyller FUP: s allmänna mål.
Slutligen finns ett land som unnar sig lyxen att inte skicka in en enda uppgift, något som man har gjort tre år i rad.
Detta är inte bara en oacceptabel diskriminering av de länder som uppfyller de allmänna målen genom att utsätta sina flottor för stora uppoffringar, utan också för dem som inte uppfyller målen, men som åtminstone fullgör sin skyldighet att lämna in uppgifter, skyldigheter som de straffbeläggs för att inte fullgöra.
För ett medlemsland, som genom att vända ryggen till gemenskapens regelverk tre år i rad har dolt sina uppgifter, kommer detta inte att inträffa, och eftersom man inte känner till dess siffror kan man inte heller straffbelägga landet i fråga.
Detta är ett så stort lurendrejeri att vi enbart med stor ansvarskänsla kan uppmuntra de länder som fullgör sina skyldigheter att fortsätta anpassa sina flottor till nuvarande resurser och inte tvärtom.
Det tråkiga är att vi fortsätter att ålägga skyldigheter när vi i dagens läge inte ens vet hur många båtar och hur stort tonnage som finns i gemenskapsflottan.
Med anledning av detta har kommissionen informerat om att det nästkommande månad kommer att finnas en expertstudie tillgänglig om hur stora medlemsländernas flottor är utom för ett land, och jag skulle vilja veta om det är samma land som alltid.
Innebär detta att Cunha för varje år måste lägga fram ett av sina utmärkta betänkanden om hur FUP uppfylls samtidigt som han på nytt måste varna för faran om några av medlemsländerna fortsätter att tro att bevarandet av gemenskapsresurserna alltid faller på någon annans bord?
Herr talman, det måste bli ett stopp på detta.
Därför är vår föredragandes begäran om att sanktioner skall införas i form av minskade fiskekvoter, inte bara för dem som inte fullgör sina skyldigheter utan också för dem som envist framhärdar bakom ockultism och bedrägeri, en väl genomtänkt begäran.
De påföljder som finns medtagna i det nya finansiella instrumentet för utveckling av fisket (FIUF) är mycket riktigt ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att förhindra alltför långvarig uraktlåtenhet.
Därför stöder vi föredraganden och dennes begäran om reellt stävjande åtgärder och vi anser, tvärtemot vad vissa andra tycker, att den här typen av straff är synnerligen rimliga.
För det första för att man nått den punkt där man måste slå där det gör som ondast.
För det andra för att även om kvoterna inte inkluderas i den strukturella politiken så är en bristande fullgörelse av FUP ett hot mot detta medel.
Det slutliga målet med gemenskapens fiskeripolitik är ju att skydda bestånden.
Herr talman, efter det som inträffade i morse vill jag säga en sak: Även om jag alltid har varit övertygad om att Cunhas betänkanden och förslag i den här frågan varit bra, så är jag än mera övertygad nu, jag tror faktiskt att han har satt fingret på den ömma punkten.
Jag hoppas att de andra två institutionerna som måste fatta ett beslut i frågan förstod att en tillämpning av effektiva sanktioner skulle kunna lösa problemet med en alltför stor gemenskapsflotta, vilket vi nu har, och att vi därmed skulle kunna värna om våra resurser och framför allt om våra fiskare.
