# ID: svediakorp-gov395661
# author: Cunha (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 606
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman och kära kolleger!
Europeiska kommissionens rapport om det första verksamhetsåret för det fjärde fleråriga utvecklingsprogrammet för fisket, det så kallade FUP IV för perioden 1997-2001, visar att det 1997 skedde en minskning på 2 procent av gemenskapens flottkapacitet i bruttotonnage och 3 procent i maskinstyrka.
Härigenom var gemenskapsflottan den 1 januari 1998 nära 16 procent mindre än slutmålet för FUP IV när det gäller maskinstyrka och 7 procent när det gäller bruttotonnage.
Det finns några djupa förbehåll mot denna uppenbart optimistiska helhetsbedömning, av effektiviteten i de fleråriga utvecklingsprogrammen som instrument för att anpassa gemenskapsflottans storlek till tillgängliga fiskbestånd.
Det första förbehållet gäller svårigheterna att jämföra mål och avsikter mellan FUP III och FUP IV, på grund av att mätkriterierna och segmentindelningen av olika flottyper ändrats.
Det andra förbehållet vi har är att vi fortfarande har olika mätkriterier i varje medlemsstat, vilket gör utvärderingarna svåra att jämföra.
Jag måste för övrigt säga att kommissionen i sin rapport utfärdar en varning för just den bristande tillförlitligheten i de uppgifter som läggs fram.
Det tredje förbehållet vi har mot rapportens uppenbart optimistiska bedömning gäller det faktum att uppfyllandet av dessa mål är mycket olika mellan medlemsstaterna, där två inte uppfyller målen och en har lämnat information på ett oacceptabelt sätt.
I motsats till detta finns det medlemsstater, som exempelvis Portugal, Spanien, Danmark, Irland och Förenade kungariket, som redan har uppfyllt eller mer än väl uppfyllt de slutmål som fastställts i FUP IV - Portugal har mer än väl uppfyllt dem.
Till följd av detta föreslår jag främst två typer av åtgärder i mitt betänkande.
Den första typen av åtgärder består av att harmonisera mätkriterierna och segmentindelningen av flottorna och göra dem enhetliga, så att man kan göra komparativa, precisa och kontinuerliga bedömningar av gemenskapsflottan i varje medlemsstat.
Detta är grundläggande för att de fleråriga utvecklingsprogrammen skall vara effektiva.
Den andra typen av åtgärder handlar om behovet av gemensamma bestämmelser som framför allt innehåller ett effektivt sanktionssystem.
Därför, och bara därför, föreslår jag i mitt betänkande som exempel - jag vill betona det - att kvoterna skall upphävas för de medlemsstater som inte uppfyller målen för att tvinga dem att uppfylla dem.
Därför ansåg jag det vara lämpligt att acceptera ändringsförslag 13 av ledamoten Ford, för att understryka att detta upphävande är temporärt.
Jag vill understryka att det inte handlar om någon överföring av kvoter mellan medlemsstater, det handlar inte om någon kränkning av principen om den relativa staten, det handlar bara om ett temporärt upphävande för att politiskt tvinga länderna att uppfylla de fleråriga utvecklingsprogrammen.
Detta är mycket viktigt, eftersom de ekonomiska sanktionerna inom fonden för fiskets utveckling varit helt verkningslösa.
Om inte detta sker har inte medlemsstaterna några motiv att uppfylla de uppställda målen.
Om dessutom några uppfyller dem och andra inte och de som inte uppfyller dem slipper straff, bidrar vi faktiskt till en allvarlig diskriminering i tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitiken mellan medlemsstater och vissa fiskare kommer att drabbas hårdare än andra.
Jag vill slutligen säga att om dessa två typer av åtgärder som föreslagits i mitt betänkande inte genomförs, kommer de fleråriga utvecklingsprogrammen för fisket inte bara vara verkningslösa, totalt verkningslösa, utan värre än så, de kommer ett vara ett element för diskriminering och snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstater, mellan fartygsägare och mellan fiskare.
I så fall skulle det vara bättre att avskaffa dem.
(Applåder)
