# ID: svediakorp-gov395629
# author: Martin, Hans-Peter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 343
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag har också delvis upplevt debatten som riktigt skrämmande.
Det kanske inte är en slump att det inte finns någon kvar av de konservativa, för det man företrätt under beteckningen marknadsfrihet har inte längre någonting att göra med de respektingivande principerna för den sociala marknadsekonomin, som skänkt oss ett sådant välstånd under gångna årtionden.
Fortsätter vi med att på det här sättet förklara finansmarknaderna för heliga, vilket ideologin säger, ja om vi till och med påstår att varje ingrepp i dessa marknaders funktion är emot framsteg och tillväxt i ekonomin så har vi helt visst slagit in på fel väg, och det kan bli riktigt farligt med tiden.
De som sitter på penningtillgångar samlar för närvarande på sig allt större förmögenheter, vilka i sin tur kräver att bli placerade.
Vi har att göra med en asset inflation av global omfattning.
På så sätt uppstår det ständigt spekulationsblåsor på finansmarknaderna, vilka medför ökad ekonomisk oro som i sin tur utgör en fara för ekonomin i stort.
De som blir lidande av detta är de medelstora företagen och många arbetstagare.
Men det finns botemedel mot detta, det är möjligt att göra något.
Ett minimum för att det skall gå är dock att det görs seriösa studier, inte från kommissionens sida utan också av verkligt ekonomiskt renommerade inrättningar över hela Europa.
Också det är något genomförbart.
Och då skall man inte hela tiden välja fel personer för sina argument.
Att Tobinskatten inte skulle vara tekniskt genomförbar stämmer inte - i datorernas tidsålder går det.
Att skatteoaserna mycket ofta inte är något annat än minnen i maskinvaruform för stora europeiska banker bör man inte heller bortse ifrån.
Sammanfattningsvis: Vi får inte tillåta att realkapital och finanskapital fjärmar sig alltför långt från varandra, annars lär vi på sikt närma oss förhållanden som vi redan upplevt flera gånger på den här kontinenten och som lett till fruktansvärda katastrofer.
(Applåder)
