# ID: svediakorp-gov395617
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 387
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Debatten om beskattning av kortfristiga finansiella transaktioner är inte ny.
I tjugo år har vi diskuterat förslaget om Tobinskatt; men trots det är frågan alltid aktuell och vi behöver verkligen konkreta och redliga svar på grundfrågan utifrån noggranna studier.
Vi måste få reda på hur önskvärt och görligt det är att beskatta de kortsiktiga finansiella transaktionerna.
Frågan infinner sig i dag också faktiskt i en annan dimension, med tanke på att 1 500 miljarder US-dollar dagligen dygnet runt jagar efter attraktiva investeringar, varav högst 3 procent har samband med den reella ekonomin.
Vi engagerar oss visst i finansmarknadernas stabilitet - inte för finansmarknadernas skull utan för vår egen, eftersom det handlar om vår tillväxt, våra investeringar och våra arbetstillfällen i Europeiska unionen.
Här måste vi fråga oss vilka instrument vi kan använda för att skapa en viss ordning som hittills faktiskt saknats.
Vi har själva medverkat till avregleringen av systemet med finansiella transaktioner, men vi har ännu i dag inget fungerande regelverk och det har vi bittert fått erfara i samband med efterverkningarna av kriserna i Asien och Latinamerika.
Därför är det hög tid att vi börjar tänka dels på kontrollregler och dels på öppenhet på finansmarknaderna och deras informationsflöde.
Det är viktigt att vi vet vilka aktörerna är och vilket rykte de har.
Vi måste också fråga oss om vi inte är förpliktade att verka för skattemässig rättvisa.
I en tid när skattebelastningen av arbetet som produktionsfaktor stiger i hela Europa - liksom även internationellt sett - måste vi överväga hur vi kan åstadkomma en effektiv beskattning av kapitalvinster; då måste vi även ställa frågan om beskattning av kortsiktiga finansiella transaktioner.
Jag menar att det är helt nödvändigt att vi får en grundlig rapport med slutsatser från kommissionen; då kan vi i Europaparlamentet undersöka om vi inte måste se till att Europeiska unionen tillsammans med USA och Japan bestämmer sig för att åstadkomma en internationell solidaritet i syfte att ekonomin och finansmarknaderna skall bli stabilare och säkrare.
Det är denna intention som står bakom den muntliga utfrågningen; vi i parlamentet har sedan att inom ramen för betänkandena i de ordinarie förfarandena via utskotten och plenarsammanträdena åstadkomma ett balanserat och framtidsinriktat förslag.
