# ID: svediakorp-gov395528
# author: Gomes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,329
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, rådet.
(PT) Herr talman, ärade ledamöter, herr kommissionär!
Det är med en viss sinnesrörelse jag nu i egenskap av medlem i rådet återvänder till detta parlament.
(Applåder)
Jag var en av de första portugisiska ledamöterna som 1986 tog de första stegen i den portugisiska integrationen i Europeiska unionen, och jag måste säga er, ärade ledamöter, herr ordförande, att den erfarenhet jag fick här, den politiska erfarenheten, var oerhört viktig i mitt liv, och den informationen och det bidrag vi alla kunde ge till det europeiska bygget präglade på ett avgörande sätt de år som jag tillbringade här, de präglade definitivt mitt liv.
Det är därför med stolthet och tillfredsställelse som jag befinner mig här, då jag har kunnat återse några av kollegerna från den tiden som fortfarande är kvar här i parlamentet.
Detta för att säga att det portugisiska ordförandeskapet - och jag själv och justitieministern, ansvariga för det rättsliga området - tillsammans med detta parlament vill inleda en ny period, främja en förbindelse mellan rådet och parlamentet vilken kommer att präglas av min parlamentariska erfarenhet i Europaparlamentet och givetvis också av de nationella parlamentariska erfarenheter som den betydelsefulla ledamoten i det nationella parlamentet fram till nu, justitieministern och min kollega har.
Ett första steg togs när vi träffades innan det portugisiska ordförandeskapet hade inletts, med ordföranden och vice ordföranden i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i Bryssel.
Vi fick möjlighet att bjuda in utskottets ordförande, ledamoten Watson och några av utskottsmedlemmarna till Lissabon, och vi redogjorde för våra synpunkter angående det portugisiska ordförandeskapets arbete på detta område.
Vi gjorde då vissa åtaganden som jag här mer formellt vill upprepa: Under alla möten med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, kommer en politisk företrädare för rådet, alltså inte en tjänsteman utan en företrädare för rådet på politisk nivå, någon från vår ministär, att hela tiden följa utskottets arbete ...
(Applåder)
och varje gång utskottet önskar det och på begäran av ordföranden, kommer jag själv och min kollega justitieministern att komma till Bryssel för att delta i mötena.
Redan i dag kommer vi att ge ordföranden för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den preliminära dagordningen för rådsmötet i mars och i maj, så att det i förväg kan sätta sig in de ämnen som kommer att diskuteras.
När det gäller 1999, här har vi den speciella situationen att göra en utvärdering av det tyska och det finländska ordförandeskapet, skulle jag kunna börja med att säga att, utan att det inverkar på det skriftliga svar som i slutet av dessa arbeten kommer att överlämnas till ledamoten Ana Terrón i Cusí, som här lade in en protest för utskottets räkning, oberoende av de svar vi ger här, kommer ledamoten att få ett skriftligt svar.
Oberoende av detta skulle jag vilja säga att 1999 var ett betydelsefullt år i rådets arbete med de rättsliga och inrikes frågorna.
Samarbetet i de rättsliga och inrikes frågorna präglades av de långtgående förändringarna som genomfördes i Amsterdamfördraget och givetvis av införlivandet av Schengenavtalet i unionen.
Det tyska ordförandeskapet, vi måste erkänna detta, och säga det, hade en viktig roll i övergången från Maastrichtsystemet till Amsterdamsystemet.
Därefter kom starten för Europol-verksamheten i början av det finländska ordförandeskapet 1 juli 1999.
Sedan hade vi en tredje viktig aspekt: toppmötet i Tammerfors, ett Europeiska rådet som helt ägnade sig åt rättsliga och inrikes frågor.
Toppmötet i Tammerfors präglades av en ny anda och av viljan att sätta området med frihet, säkerhet och rättvisa högst upp på den politiska dagordningen med ett bejakande av att den bör ligga kvar där.
Det som det portugisiska ordförandeskapet här återigen säger är att frågorna i samband med området med frihet, säkerhet och rättvisa genom vår vilja kommer att befinna sig högst upp på ordförandeskapets dagordning.
Genom att besvara de frågor som Ana Terrón i Cusí har ställt, skall jag försöka besvara de som handlar om inrikes frågor, och min kollega kommer därefter att ta upp de rättsliga frågorna.
Som ni känner till tillämpas Schengenregelverket helt i tio länder, och under år 2000 kommer arbete att bedrivas för att Schengenregelverket skall kunna träda i kraft i Danmark, Finland och Sverige, liksom i Island och Norge.
Rådets generalsekretariat har offentliggjort en dokumentsamling som innehåller hela Schengenregelverket, och väntar på offentliggörande i EGT när alla översättningar finns tillgängliga.
Denna samling finns för närvarande på sex språk och övriga översättningar är på väg att avslutas.
En annan fråga handlar om programmen för invandring och asyl och tillämpningen av dem i länderna i Central- och Östeuropa.
I mars 1998 antog rådet programmet Odysseus, ett program för utbildning, utbyte och samarbete inom asyl-, invandrings och yttre gränskontroll.
Det tillämpas i unionens femton medlemsstater och förutser möjligheten att associera ansökarländerna liksom eventuellt tredje land.
Programmet täcker perioden 1998 till 2002 och det beräknade beloppet för dess genomförande är 12 miljoner euro.
Ansökarländerna kan associeras till projekt som förvaltningskommittén valt ut och som har samband med programmets mål.
Anslagsbeloppet för 2000 är beräknat till tre miljoner euro.
Inom ramen för programmet 1999 fick kommissionen 80 ansökningar om ekonomiska medel till ett totalt belopp på 7,5 miljoner euro, medan det disponibla anslagsbeloppet för 1999 är 3 miljoner euro.
Kommissionen föreslog att behålla 35 projekt, av vilka 12 på 50 000 euro och 23 på mer än 50 000 euro.
När det gäller Oisin-programmet för budgetåret 1997, antogs projekt som innehöll seminarier, utbildning, utbyte mellan tjänstemän, undersökningar och studier och verksamhet av operativ karaktär.
Av 62 projekt omfattade 7 ansökarländer.
När det gäller Schengeninformationssystemet (SIS) kan vi här säga att medlemsstaterna anser den verksamheten och användningen av SIS som mycket positivt.
Det ökade antal positiva resultat visar på effektiviteten i systemet och antalet signaler upphör inte att öka.
För att utveckla tullinformationssystemet uppnåddes ett avtal med kommissionens avdelningar om ett system som gör det möjligt att arbeta med en provisorisk tillämpning av konventionen om tullinformationssystem så snart ett visst antal ratifikationer av denna konvention har gjorts.
Sedan talade ledamoten om ett interinstitutionellt avtal.
Jag borde ta upp denna sista punkt efter min kollega från justitiedepartementet, men det jag kommer att säga kommer givetvis från ett utbyte av intryck i rådet, och framför allt mellan oss två.
Förutom det jag redan har tagit upp tidigare, det vill säga, en ny relation med kommissionen och parlamentet för en tätare förbindelse där parlamentet informeras i tid angående de frågor som rådet kommer att diskutera, skulle jag här inför er vilja uttrycka vår beslutsamhet att rådgöra med Europaparlamentet, inte bara i de fall som fördraget föreskriver, för det är vi tvingade till, utan också att informera och rådgöra med parlamentet när vi anser det viktigt att utvidga denna typ av samråd, och i direkt kontakt med kommissionen, om den anser att parlamentet bör yttra sig i denna fråga.
När det gäller informationen kommer vi att kommunicera med parlamentet om alla de områden som är viktiga för skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, så att det blir möjligt för detta partnerskap mellan rådet och parlamentet, grundat i kommissionen och på det utmärkta arbetet av kommissionär António Vitorino som alltid är så framåt, att göra det portugisiska ordförandeskapet till en riktpunkt i skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
(Ihållande applåder)
