# ID: svediakorp-gov395527
# author: Terrón i Cusí (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 745
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman! 1999 var det år då Amsterdamfördraget trädde i kraft, då Schengenavtalet införlivades och det extraordinära rådsmötet i Tammerfors hölls.
Det var här som rådets politiska vilja att inrätta området frihet, säkerhet och rättvisa inom Europeiska unionen som bäst kom till uttryck.
Rådet har beslutat sig för att utforma ett dokument för medborgarnas mänskliga rättigheter, vilket vi är glada över.
Man har beslutat sig för att införliva artikel 13 i fördraget, kampen mot all form av diskriminering och främlingsfientlighet, och man har beslutat sig för att harmonisera lagstiftningen om villkoren för mottagande och uppehållstillstånd samt garantera invandrarna en rättvis behandling likvärdig den som ges unionens övriga medborgare.
En politisk överenskommelse har också slutits - vilket vi tackar för - för de första förslagen om civilt samarbete.
Det här året har de rättsliga frågorna och inrikesfrågorna givits en politisk gemenskapsram.
Uppdraget har fallit på en och samme kommissionär, Antonio Vitorino, vilket vi tackar för.
Han har dessutom fått i uppdrag att konstruera en kontrollapparat för att mäta de reella framsteg gemenskapen har gjort inom det här området, men även medlemsländernas framsteg, vilket jag tycker är viktigt.
Vi tackar rådet för de här besluten, trots att Amsterdamfördraget för oss i kammaren innebar en viss besvikelse, det vill säga beslutet att låta vår roll anstå med fem år, vår möjlighet att aktivt delta, att demokratiskt kontrollera området frihet, säkerhet och rättvisa, liksom EG-domstolens roll i det hela.
Om vi tittar på de framsteg som gjorts under 1999, vilket enligt fördraget åligger parlamentet, måste vi lämna de stora uttalandena och gå in på redan tagna och genomförda beslut och, herr talman, då mörknar panoramat rejält.
Det är som om rådet hade mer än ett ansikte och två händer, det som den ena undertecknar och uttalar sig om förkastar den andra.
Trots alla åtaganden på högsta nivå har rådet inte lyckats fatta de beslut man hade föresatt sig.
Programmen blir allt fler och de lappar över varandra och det finns ingen möjlighet att kontrollera genomförande- och effektivitetsnivån, parlamentet klara i alla fall inte av det.
Vi har vidarebefordrat ett antal frågor till rådet och jag vet att det är det portugisiska ordförandeskapets vilja att besvara var och en av dem.
Jag hoppas att rådet ändrar sin inställning till oss i kammaren från och med det här ordförandeskapet.
Det finns ingen egentlig överensstämmelse mellan rådets beslut och den politik som bedrivs.
Min grupp tvivlar, och kammaren tvivlar, på något som borde vara en god nyhet: införlivandet av Schengen i gemenskapsramen.
Schengen har, som vi tidigare nämnde, rigoröst införlivats, men på ett föga genomblickbart sätt.
Ingen information, inte en enda fråga har hamnat hos Europaparlamentet under förfarandets gång, varken om associeringen med Förenade kungariket eller Greklands införlivande eller förhandlingarna med Norge och Island.
Sak samma när det gäller immigrationspolitiken.
Vi har tillbringat vår tid med att utarbeta en mängd betänkanden, men vi vet inte vad som har hänt med initiativen.
De har försvunnit.
Vi får hoppas att år 2000 blir det år när allt genomförs, precis som 1999 var förväntningarnas år.
Vi får också hoppas att rådet gör en kraftansträngning och underställer sig kammarens kontroll.
Rådet har beslutat att rättsliga frågor och medborgarrätt skall vara en del av unionen.
Rådet kan agera i enlighet med sina beslut eller fortsätta att ömkligt vingklippa övriga institutioners delaktighet i detta betydelsefulla projekt.
Väljer man det sistnämnda bör man veta att det medför risker och kan komma att försvaga den grund området frihet, säkerhet och rättvisa vilar på.
Jag tror att vi i stället skulle kunna acceptera erbjudandet om ett avtal mellan institutionerna, så att vi kan gå vidare på ett annat sätt.
Fullgör med råge era skyldigheter gentemot parlamentet och förbered på det sättet framtiden.
Förse Europeiska kommissionen med erforderliga medel och det erkännande som behövs för att man skall kunna göra sitt arbete och för att man skall kunna kontrollera de framsteg som görs inom gemenskapen och i medlemsländerna.
Då får vi ett råd som håller måttet enligt de beslut som togs i Tammerfors för att få en friare, säkrare och mera rättvis union.
(Applåder)
