# ID: svediakorp-gov395459
# author: Cunha (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med att välkomna rådets tjänstgörande ordförande och ställa tre betydelsefulla frågor om de utskott i detta parlament som jag sitter med i.
Den första frågan handlar om beslutsprocessen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, vilken bara ger Europaparlamentet en marginell funktion som simpel rådgivare.
Vid en tidpunkt då den gemensamma jordbrukspolitiken alltmer betraktas som landsbygdspolitik, den första pelaren i det europeiska området, skyddet av miljön, arvet och sysselsättningen, är det obegripligt att parlamentet fortfarande bara har en rådgivande roll, vilket dessutom innebär att man inte har beslutsbefogenheter för mer än 40 procent av unionens budget.
Den andra frågan handlar om behovet att skynda på genomförandet av den nyligen meddelade europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
Men det är viktigt att klargöra om vi bara bryr oss om den europeiska organismen för utvärdering och förvaltning av riskerna eller om vi bryr oss om en substantiell förstärkning av den gemensamma kvalitets- och säkerhetspolitiken för livsmedel, inklusive veterinärernas verksamhet.
Om det är så måste medlen påtagligt ökas, såväl på unionsnivå som på nationell nivå.
Om nu det senaste alternativet gäller, vilket jag anser bör vara fallet, måste jag säga att jag inte lugnas av Europeiska kommissionens meddelande förra veckan, där synen tycks vara att skapa " ytterligare " ett vetenskapligt organ helt utan befogenheter och isolerat från en gemensam åtgärd på alla fronter och länkar i jordbruks- och livsmedelskedjan.
Den tredje frågan jag skulle vilja ta upp handlar om fiskeavtalet mellan Europeiska unionen och Marocko.
Jag oroas verkligen över kommissionens sena inledning av förhandlingarna, liksom över den långsamhet vi kan bevittna från rådets sida i processens framskridande.
Jag måste också säga att jag oroas över att inte i någon del av det portugisiska ordförandeskapets program ha sett ett påskyndande av förhandlingarna om avtalet nämnas.
I gengäld har jag i samma program sett ett omnämnande av att fördjupa analyserna av kostnads- och intäktsanalyserna beträffande fiskeavtalen med tredje land vilket är det argumentet som vanligtvis åberopas i Europeiska unionen av dem som motsätter sig fiskeavtalen mellan unionen och tredje land.
Jag skulle därför vilja höra vad ordförandeskapet har att säga om de frågor jag nu har ställt.
