# ID: svediakorp-gov395296
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,228
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Vad beträffar myndighetens utformning: för det första kommer den att anställa egna vetenskapsmän som kommer att hålla kontakt med och rådfråga vetenskapsmän som är experter på de just de områden som för tillfället är aktuella.
Dessutom kommer livsmedelssäkerhetsmyndigheten att ha en styrelse.
Ni kommer att märka av vitboken att vi inte har gått in på detaljer om hur denna styrelse skall vara sammansatt.
Detta är en fråga som jag förväntar mig att parlamentet och kommissionen kommer att diskutera under de kommande veckorna och månaderna.
Jag föreställer mig att styrelsen kommer att bestå av finansiärerna eller av företrädare för dessa.
I det förslag jag skall lämna till kommissionen i september måste dess funktion beskrivas i detalj.
Vi har inte gjort det än, men det kommer att göras i september.
Jag väntar mig inte att styrelsen skall tala om för vetenskapsmännen hur de skall sköta sitt arbete.
Det skulle eliminera de vetenskapliga rådens oberoende.
Men den kommer att ha en generell befogenhet, särskilt till exempel för att kräva att myndigheten granskar vissa områden som behöver utforskas.
Florenz frågar om parlamentet kommer att ha någonting att säga till om här.
Det är en fråga att överväga och diskutera.
Det kan finnas ett antal åsikter om det.
Vissa kanske intar ståndpunkten att det vore olämpligt att parlamentet eller parlamentsledamöterna - eller rent av av parlamentet utsedda ledamöter - sitter med i styrelsen.
Andra kanske anser att det skulle vara en nyttig övning om parlamentet, via ombud eller ledamöterna själva, skulle få en möjlighet att diskutera vilka frågor som skall undersökas.
Det tål att tänka på, men det är inte uteslutet.
Florenz tog också upp frågan om anonymitet.
Jag är glad att han tog upp den eftersom det är särskilt viktigt att denna myndighet har en hög profil.
Den måste synas.
Den måste vara känd.
Konsumenterna i Europeiska unionen måste veta att livsmedelsmyndigheten finns.
Myndighetens VD bör vara någon som är känd, någon som kanske regelbundet medverkar i TV-program om livsmedelsfrågor, särskilt vad gäller de goda livsmedelsnyheterna om näringsvärden, kosthållning och liknande, så att konsumenterna känner till att en sådan myndighet finns om en ny livsmedelskris uppstår.
De skall vara medvetna om att de har hört talas om myndigheten tidigare under andra omständigheter och förhoppningsvis ha ett grundförtroende som redan har byggts upp genom myndighetens uttalanden.
Det är därför av avgörande betydelse att myndigheten inte är anonym.
Den måste synas.
Jag kommer att göra allt som står i min makt för att verka för att myndigheten får denna höga profil.
Lynne frågar om myndigheten kommer att ha tillräcklig makt.
Jag misstänker att frågan gäller var myndighetens befogenheter börjar och slutar och var livsmedelssäkerhetsmyndigheter i medlemsstaters ansvar och behörighet börjar och slutar.
Det skulle krävas en växelverkan på vetenskaplig nivå.
Det vore helt klart inte önskvärt med en situation där det uppstår motsättningar mellan vetenskapsmän som arbetar för eller är konsulter till livsmedelssäkerhetsmyndigheten på gemenskapsnivå och någon vetenskaplig åsikt på medlemsstatsnivå.
Detta är en icke önskvärd situation, en situation vi inte vill se i framtiden.
Det finns ett antal saker som undergräver konsumenternas förtroende, och informationsbrist är en av dem.
Men information som innehåller grundläggande meningsskiljaktigheter mellan vetenskapsmän i viktiga frågor som gäller livsmedelssäkerhet är också något som inger stor oro.
Vi måste försöka undvika detta och skapa strukturer som säkerställer att det finns ett ordentligt informationsutbyte mellan vetenskapsmännen, att rådslag och diskussioner genomförs till fullo och att myndigheten på gemenskapsnivå har möjlighet och mandat att fråga oberoende vetenskapsmän i alla medlemsstaterna och kanske rent av längre bort, när experter finns annorstädes, om råd och åsikter.
Med tiden kommer, som jag sade nyss, inte bara myndigheten att få en tydligare profil utan dess expertis, dess moraliska auktoritet, kommer att öka i takt med att tiden går så att dess åsikter accepteras och inte ifrågasätts.
Denna situation kan vi uppnå med tiden.
Man kan inte lagstifta fram konsumenternas förtroende.
Det är någonting man vinner med åren.
Kommissionen kommer emellertid att ha möjlighet att tillse att myndighetens åsikter i vetenskapliga frågor genomdrivs genom att lagstiftning antas, vilket är kommissionens, parlamentets och rådets funktion.
Jag inser att detta är en något tidsödande övning, men trots detta anser jag att införandet av lagstiftning som härrör ur myndighetens ståndpunkter är rätt väg att gå.
Om lagstiftningen inte följs kan detta hanteras i domstolarna på normalt sätt.
En av de frågor som vi kan komma att tvingas ta upp med tiden är frågan om svarstider under sådana omständigheter.
Jag tänkte se om någonting kan göras, så att vi får snabbare respons från domstolsprocessen.
Vad gäller anslag och bidrag: ja, vi har tagit hänsyn till denna fråga.
Den kommer att kräva juridisk rådgivning och detta kommer vi att begära, särskilt med tanke på att det kan ge ett snabbt svar på underlåtenhet att uppfylla gemenskapslag i avvaktan på ett domstolsutslag.
Vad gäller Lynnes fråga om interimsbetalningar: detta är en fråga som mycket väl kan tas upp i parlamentet, eftersom den gäller budgetfrågor.
Myller frågade sedan om myndighetens placering.
Inget beslut har fattats om detta annat än att säga att det är mer troligt att myndigheten placeras centralt än perifert.
Jag inser att FEO är placerat i Dublin och, trots att jag själv kommer från den delen av världen, måste jag acceptera att det inte är Europas centrum!
Men FEO befinner sig i en helt annan situation än livsmedelssäkerhetsmyndigheten.
FEO består av oberoende vetenskapsmän och veterinärer och så vidare som reser från någon plats där det finns en flygplats - och det har vi helt klart i Dublin.
Livsmedelssäkerhetsmyndigheten har en helt annan situation.
Den måste finnas nära kommissionen till följd av behovet av samverkan mellan de vetenskapsmän som arbetar för livsmedelssäkerhetsmyndigheten och de av oss som är involverade i lagstiftningsinitiativ.
En viktig del av kommunikationen mellan de två institutionerna kommer självfallet att bli att tillse att de av oss som sysslar med att göra upp lagförslag tydligt och klart förstår vad vetenskapsmännen menar, vilka problem de har identifierat, vilken lagstiftning som krävs för att ta itu med de frågor de tar upp.
På samma sätt kommer vetenskapsmännen att vilja ha något inflytande på utformningen av politik och lagstiftning för att tillse att lagstiftningen botar det onda de har identifierat.
Jag tycker det verkar önskvärt att en sådan myndighet är centralt placerad.
Vetenskapsmännen kommer att vara fast anställda, men det kommer också att bli nödvändigt att arbeta med vetenskapsmän på konsultbasis och under dessa omständigheter är det förmodligen bättre att de, eftersom de måste resa, förflyttar sig till en central plats, där återigen parlamentets strukturer och kommissionen och rådet är baserade.
Detta är min bedömning för tillfället.
Det kan bli ämnet för diskussion här och annorstädes och jag kommer att lyssna på alla förslag som framläggs, men min preliminära slutsats är att denna myndighet hellre bör vara centralt placerad än i periferin.
