# ID: svediakorp-gov395272
# author: Gollnisch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
De stormar som härjade i Frankrike natten mellan den 26 och 27 december har som tidigare nämnts orsakat 90 döda och åsamkat skador för 75 miljarder franc, dvs.
11 miljarder euro.
Knappt tre veckor efter olyckan var tusentals människor fortfarande utan elektricitet och telefon, 500 000 hektar skogsområden och 100 miljoner kubikmeter träd hade förstörts och det historiska arvet hade också skadats, vilket det sorgliga exemplet Versailles slottspark vittnar om.
Inför en sådan katastrof förefaller det därför naturligt att den nationella och europeiska solidariteten kommer de olycksdrabbade och de mest berörda personerna till del.
Men i likhet med vad föregående talare har sagt, och vad ni, herr kommissionär, svarade min kollega Jean-Claude Martinez angående en annan tragedi - nämligen översvämningarna i sydvästra Frankrike i november månad - är det visserligen så att ni ser med oro på katastroferna, men det enda ni gör är att erinra om att budgetposten för hjälp vid naturkatastrofer har avvecklats.
Detta leder oss fram till en chockerande paradox, som framhölls av föregående talare, nämligen att det är lättare, mycket lättare, att hjälpa offren för naturkatastrofer utanför unionen än på unionens territorium.
Herr kommissionär!
Ni begränsar er till, och vi förstår er, att erbjuda oss den hypotetiska och avlägsna möjligheten att få strukturstöd enligt det nya mål 2 eller övergångssystemet för mål 2 och mål 5b.
Det var de ordalag ni använde i det skriftliga svaret till min kollega den 11 januari 2000.
Jag har en kopia till ert förfogande.
Vi förstod mycket väl att ni inte kunde säga annat - inför den oansvariga attityd som inte endast är kommissionens utan också parlamentets - och att ni ingenting kan göra i brist på rättsliga och finansiella grunder.
Men för guds skull, jag ber er, och det säger jag utan någon som helst ilska gentemot er, presentera inte redan tidigare planerade stöd som hjälp till stormarnas offer, de är ju stöd som går inom ramen för en regionalpolitik som inte har någonting med detta att göra.
Inom ramen för en tilläggsbudget krävs det således att vi snarast återupprättar den budgetpost vi tilldelades för naturkatastrofer.
Vi måste utnyttja stödmedlen från toppmötet i Berlin, och vi måste ändra på den skogspolitik som bedrivs i de flesta av unionens länder, men det är ett annat problem.
