# ID: svediakorp-gov395238
# author: Simpson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 474
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


För det första skulle jag vilja tacka miljökollegerna i min grupp som tillsammans med sitt transportteam tog tag i detta speciella problem.
Katastrofen är både en transport- och en miljökatastrof och den begränsas inte till ett område.
Så är vi då här igen i detta parlament och diskuterar ännu en sjöfartskatastrof.
Jag skulle kunna rabbla upp en lista på katastrofer som har drabbat denna industri under mina 10 år i parlamentet, men jag har bara tre minuter på mig.
Nu måste det väl vara dags att inte bara medlemsstaterna utan också den där papperstigern som går under namnet Internationella sjöfartsorganisationen och sist men inte minst oljebolagen och tankfartygens ägare tar sitt ansvar och agerar för att stoppa dessa ekologiska och mänskliga tragedier som upprepas år efter år.
Hur många fler Erika måste vi stå ut med innan makterna i fråga ger oss en ordentlig hamnkontroll som gäller inom hela Europeiska unionen och inte bara inom vissa delar av den?
Hur mycket mera föroreningar måste vi stå ut med innan industrin ger oss tankfartyg med separata tankar och dubbla lastrum?
Hur många flera sjöfåglar skall dö innan rederierna slutar rengöra sina tankar till havs, vilket orsakar mycket mera föroreningar än någon Erika-katastrof, såsom påpekas i resolutionen?
Även om jag erkänner att vissa framsteg har gjorts på områden som hamnkontroll och miniminormer för besättningar har vi fortfarande vad vår förre kollega Ken Stewart brukade kalla " skammens skepp " som seglar in och ut på Europeiska unionens farvatten: " dåligt bemannade rosthögar ".
Medlemsstaterna måste handla snabbt och beslutsamt.
Våra regeringar måste ställa upp med de finansiella resurser som fordras för att ge oss en effektiv kontroll och de måste också sluta dra benen efter sig på sjösäkerhetsområdet.
Erika-olyckan har inte tagit några människoliv men den kan ha förstört mångas möjlighet till uppehälle.
Precis som Sea Empress och Braer gjorde.
Det är helt klart att alla tre orsakade ekologiska katastrofer.
Min grupp lider med folket i Bretagne som har fått sin hembygd förstörd av denna katastrof, liksom min grupp led med folket i västra Wales och på Shetlandsöarna vid tidigare olyckor.
Är det inte på tiden att vi slutar uttrycka medlidande och börjar dela ut förelägganden för att bli av med dessa skammens skepp så att vi får säkra hav och inte sitter här igen, senare i år, och diskuterar ett nytt resolutionsförslag när ännu ett bekvämlighetsflaggat tankfartyg tragiskt nog sjunker och spyr ut sin råolja över hela havet.
Tiden för resolutioner är förbi.
Nu krävs handling.
Tyvärr är jag rädd att rådet än en gång kommer att underlåta att göra någonting och att vi i framtiden kommer tillbaka för att diskutera ännu en sjöfarts- och miljökatastrof.
(Applåder)
