# ID: svediakorp-gov395155
# author: Langen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 709
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Min del i dagens debatt gäller gemenskapsreglerna för stöd till stålindustrin.
Det är det allmänna stödet som lämnats i Europa i enlighet med dessa gemenskapsregler, och som kommissionen har granskat.
Det är totalt 27 fall under år 1998.
Dessa fall har kommissionen avgett en egen rapport om.
EKSG-fördraget kommer att löpa ut inom kort.
Den fråga som vi i dag i synnerhet måste ägna oss åt är hur stödet till stålindustrin skall hanteras i framtiden.
Kommissionens beslut, som framläggs i översikten, välkomnas av Europaparlamentet, inklusive beslutet att i ett konkret fall kräva tillbaka medlen med tillämpning av artikel 88 i EKSG-fördraget.
Den europeiska stålindustrins konkurrenskraft behandlas samtidigt också i kommissionens senaste meddelande, som vi ännu inte har diskuterat i parlamentet.
Liksom på andra områden gäller även för järn- och stålindustrin ett generellt förbud mot stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.
Enligt denna artikel är statligt stöd principiellt oförenligt med den gemensamma marknaden.
Undantag tillåts endast i exakt definierade fall.
Enligt artikel 88 är kommissionen ålagd att kontrollera statliga stöd.
År 1998 var det viktigaste fallet när Preussag i Tyskland försågs med kapital till ett belopp av 540 miljoner euro.
Dessutom måste medlemsstaterna meddela kommissionen sina stödåtgärder i förväg.
Vad beträffar stålindustrin ställdes de gällande reglerna upp den 18 december 1996.
Enligt dessa kan stöd till förmån för stålindustrin endast lämnas i bestämda, exakt definierade fall.
Det är forsknings- och utvecklingsstöd, miljöskyddsstöd, socialt stöd vid stängning av stålverksanläggningar och stöd för den slutliga nedläggningen i icke konkurrenskraftiga företag.
Dessutom finns det en särbestämmelse om upp till 50 miljoner euro för medlemslandet Grekland.
Uppenbarligen har det under de gångna åren ändå uppstått problem i den praktiska hanteringen av gemenskapsreglerna till stöd för stålindustrin, som inte har tagits upp fullständigt i betänkandet.
Ur parlamentets synvinkel är det viktigt att man redan i dag talar om bestämmelser som kan träda i kraft när dessa gemenskapsregler för stöd till stålindustrin har löpt ut.
Det får inte beslutas om någon uppmjukning av befintliga grundvalar för gemenskapsreglerna för stöd till stålindustrin.
Ingen vill ha en hämningslös subventionskonkurrens i Europa.
Detta skulle avsevärt skada den inre marknaden även efter den konsolidering av stålindustrin som skett under de senaste åren.
Därför anser parlamentet att det är nödvändigt att bestämmelserna om subventioner till stålindustrin ändras med tanke på skillnad i behandling som industrin påstår har ägt rum, och att kommissionen för rådet lägger fram bestämmelser som skall träda i kraft när de nuvarande bestämmelserna löpt ut.
Vi känner till att rådet hittills vägrat besluta om sådana bestämmelser.
Det beror också på att man tror att man, när gemenskapens regler om stöd till stålindustrin löper ut, återigen kan göra som man vill, utan den besvärliga kontrollen från kommissionens sida.
Vi kräver därför att gemenskapsreglerna om stöd till stålindustrin skall regleras genom en förordning från rådet enligt artikel 94 när fördraget löpt ut, eftersom de endast på så sätt kan bli klara och rättsligt bindande.
Det strikta förbudet mot allt stöd, som inte täcks av gemenskapsreglerna, kan bara iakttas på detta sätt.
En förordning från rådet, som omedelbart träder i kraft, måste också iakttas av de regionala regeringarna.
Även i framtiden måste vi undvika intrång i konkurrensvillkoren och störningar i balansen på marknaderna.
Man måste också kritisera kommissionens praxis att godkänna upprepat stöd för stålföretag, som enligt kommissionens åsikt inte faller under kategorierna i gemenskapsbestämmelserna, även om EG-domstolen i enstaka beslut har godkänt denna skillnad i behandling.
I ett betänkande som återstår att utforma för år 1999 uppmanas kommissionen att detaljerat klarlägga sin aktiva roll vid utarbetandet av omstruktureringsplaner och godkända undantagsfall, och därmed på denna grundval möjliggöra en korrekt utvärdering av de totala sammanhangen.
Efter att utskottet för ekonomi och valutafrågor enhälligt har antagit förslaget till betänkande, med två nedlagda röster, ber jag att vi i kammaren helt och fullt godkänner denna framställning, som vi själva har initierat.
